FISCAL SOCIOLOGY [Sociology of taxation (Sw., skattesociologi)]
Svenska [Swedish]
Jag påbörjade forskning vid Örebro universitet 2015 i ämnet fiscal sociology (skattesociologi), och boken The Entrepreneur and the Making of Tax Laws – A Swedish Experience of the EU law utgjorde en förstudie till mitt forskningsprojekt benämnt Skattesociologi och användningen av skattemedel. Jag fortsätter med projektet, men inte vid det lärosätet. Se dock under LÄNK1 respektive LÄNK2 om mig och mitt forskningsprojekt, enligt den presentation som fanns på Örebro universitets hemsida – ännu i november 2017.
Beträffande fiscal sociology har jag skrivit ett s.k. paper, där jag introducerar boken The Entrepreneur and the Making of Tax Laws – A Swedish Experience of the EU law, som är min bok om en ny gren i ämnet fiscal sociology: Paper on The Making of Tax Laws. I boken, vilken återfinns med koden 010Röd under PFS Böcker, lämnar jag också reformförslag. Med ämnet The Making of Tax Laws avser jag att utveckla en ny gren i ämnet fiscal sociology (skattesociologi). Dessutom har jag utgått från nyss nämnda bok och utvecklat metodfrågor i boken Law and Language on The Making of Tax Laws and Words and context – with Legal Semiotics (011Röd), som också återfinns under PFS Böcker. Juridisk semiotik (legal semiotics) berör jag även i följande artiklar:
- ”Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön”, Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland (JFT), JFT 5 2018 s. 307-328 [English, On signs of tax crime in an artistic environment]; och
- ”Sammansatta transaktioner och semiotik beträffande moms”, Svensk Skattetidning (SvSkT), SvSkT 3 2020 s. 160-172). Beträffande sistnämnda artikel anger jag under F11 (resp. F12), att här på hemsidan finns även min Specialversion av den artikeln, med avsnitten Sammanfattning och Avslutande synpunkter, vilka SvSkT föreslog att jag skulle ta bort på grund av utrymmesskäl: Specialversionen av SvSkT 3 2020 s. 160-172). Jag har översatt båda versionerna till engelska: English, translation of original; English, translation of special version.
Med boken Ord och kontext i EU-skatterätten – En analys av svensk moms i ett law and language-perspektiv (034Blå) ger jag min syn på hur en akademisk avhandling eller annan forskningsinsats skulle kunna se ut i ämnet law and language i skattereglerna. Dessutom får jag nämna att jag i Momsreform II: Förslag för Sverige, EU och forskningen (033Blå) lämnade förslag angående mervärdesskattelagen (1994:200) och vissa EU-regler. Den boken behandlar inte själva processen med att skapa skatteregler, utan där berör jag mer direkt de ändringar som jag ansåg borde ske i mervärdesskattelagen (1994:200) avseende allmänna och särskilda regler om rättigheter och skyldigheter, vissa formella regler, redovisningsregler och förfaranderegler, för att göra mervärdesskattelagen konform med mervärdesskattedirektivet. Vissa av de regler som jag tog upp i 033Blå berörs också i 034Blå, men i 034Blå är således temat hur processen med att skapa skatteregler kan förbättras och då har jag valt att ta upp mervärdesskattereglerna. Oavsett huruvida mervärdesskattelagen (2023:200) skulle anses innebära en lösning av frågor som jag berörde i 033Blå, är 034Blå angående processen med att skapa skatteregler alltjämt relevant. För övrigt återfinns även 033Blå och 034Blå under PFS Böcker.
I boken Indirekta skatter – forskningen i Sverige och EU-rätten (040Blå), avsnitt 3 under AVDELNINGARNA I, II OCH III – ÖVERSIKT som avslutar boken, nämner jag att jag avser att fortsätta med projektet Skattesociologi och användningen av skattemedel, genom empiriska studier av användningen av skattemedel inom olika skattefinansierade områden, om jag får finansiering till det. Vidare anför jag där, att därefter följer troligen studier av metodfrågor, och jag har nämnt i The Entrepreneur and the Making of Tax Laws – A Swedish Experience of the EU law algoritmer för att göra verktyg för metodutveckling. Givetvis kommer artificiell intelligens (AI) att vara användbart därvidlag, men bara som ett verktyg. Under F11 angående forskningen avseende indirekta skatter nämner jag, som en koppling till vad jag skriver om avseende skattesociologi (fiscal sociology), att jag i den avslutande översikten i boken 040Blå anför att min varning för att hamna i vad jag kallar för matematikfällan i forskningen [jfr Bal 2020 (English)] gäller även vid forskningen i ämnet skattesociologi. AI är användbart inom forskningen avseende exempelvis indirekta skatter, men AI bör enbart användas som ett verktyg – en modell – och inte utgöra metoden i sig för studien i fråga, vilket jag således anför också beträffande forskningsinsatser avseende skattesociologi. Emellertid kan, som jag också anför i nämnda avsnitt i 040Blå, till exempel juridisk semiotik ingå som en beståndsdel i en sådan modell. I 040Blå, som sammanfattar det specialprojekt angående forskningen avseende indirekta skatter som jag presenterar under F11, anför jag beträffande sammansatta transaktioner på momsområdet att en rättsdogmatisk studie i det hänseendet bör kompletteras med en analys baserad på juridisk semiotik, varvid jag i not 223 på sidan 67 hänvisar till artiklarna i JFT där jag nämner detta. Skattesociologi och AI utgör enligt min mening ytterligare exempel områden där juridisk semiotik skulle kunna bidra till utvecklingen av forskningen.
English [engelska]
I began with research at Örebro University in 2015 in the subject of fiscal sociology (Sw., skattesociologi), and the book The Entrepreneur and the Making of Tax Laws – A Swedish Experience of the EU law was a preliminary study to my research project called Fiscal sociology and the use of tax revenues (Sw., Skattesociologi och användningen av skattemedel). I continue with the project, but not at that university. However, see under LINK1 and LINK2 about me and my research project, according to the presentation existing on the website of Örebro University – still in November, 2017.
Regarding fiscal sociology, I have written a paper, where I introduce the book The Entrepreneur and the Making of Tax Laws – A Swedish Experience of the EU law, which is my book about a new branch within the subject of fiscal sociology: Paper on The Making of Tax Laws. In the book, which is to be found with the code 010Röd under PFS Böcker, I also present suggestions on reforms. With the subject The Making of Tax Laws, I am aiming at developing a new branch within the subject of fiscal sociology. Furthermore, I have started out from the recently mentioned book and developed method questions in the book Law and Language on The Making of Tax Laws and Words and context – with Legal Semiotics (011Röd), which also is to be found under PFS Böcker. I mention legal semiotics also in the following articles:
- On signs of tax crime in an artistic environment, which is my transalation into English of my article ”Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön”, Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland – The journal published by the Law Society of Finland (abbreviated JFT), JFT 5 2018, pp. 307-328; and
- Composite transactions and semiotics regarding VAT, which is my translation into English of my article ”Sammansatta transaktioner och semiotik beträffande moms”, Svensk Skattetidning – Swedish Tax Journal (abbreviated SvSkT), SvSkT 3 2020, pp. 160-172). Regarding the latter article, I mention under F12 (and F11) that here on the website is also my translation into English of my special version of it to be found, incliding the sections Sammanfattning (Summary) and Avslutande synpunkter (Concluding viewpoints), which the SvSkT suggested that I should remove to save space.
With the book ”Ord och kontext i EU-skatterätten – En analys av svensk moms i ett law and language-perspektiv” (034Blå), Words and context in the EU law – An analysis of Swedish VAT in a law and language perspective, I give my view of how an academic thesis or another research effort might appear in the subject law and language on the tax rules. Furthermore, I may mention that I, in ”Momsreform II: Förslag för Sverige, EU och forskningen” (033Blå), VAT reform II: Suggestions for Sweden, the EU and the research, presented suggestions about mervärdesskattelagen (1994:200), i.e. the (former) Swedish VAT act, and certain EU rules. That book is not treating the actual process of making tax rules, but there I am mentioning more directly the alterations that I deemed should be made in the Swedish VAT act concerning general and special rules on rights and obligations, certain formal rules, accounting rules and procedure rules, to make the Swedish VAT act conform with the EU’s VAT Directive. Some of the rules that I brought up in 033Blå are also mentioned in 034Blå, but in 034Blå is thus the theme how the process of making tax rules can be improved and then I have chosen to bring up the VAT rules. Regardles whether mervärdesskattelagen (2023:200), i.e. the Swedish VAT act which on 1 July, 2023 replaced the act of 1994, might mean a solution of questions that I mentioned in 033Blå, 034Blå is still relevant regarding questions about the process of making tax rules. By the wy, also 033Blå and 034Blå are to be found under PFS Böcker.
In the book Indirect taxes – the research in Sweden and the EU law (041Blå), section 3 under THE PARTS I, II AND III – OVERVIEW which ends the book, I mention that I am aiming at continuing with the project Fiscal sociology and the use of tax revenues, by empirical studies of the use of tax revenues within various sectors financed by taxes, if I will be granted funding of it. Moreover, I mention therein that thereafter follows probably studies of method questions, and I have mentioned in The Entrepreneur and the Making of Tax Laws – A Swedish Experience of the EU law algorithms to make tools for method development. Of course will Artificial Intelligence (AI) be useful thereby, but only as a tool. Under F12 concerning the research regarding indirect taxes, I mention, as a connection to what I write about regarding fiscal sociology, that I in the ending overview in the book 041Blå state that my warning for falling into what I call the trap of mathematics in the research [cp. Bal 2020)] applies also at research in the subject of fiscal sociology. AI is useful within the research regarding for example indirect taxes, but AI should only be used as a tool – a model – and not constitute the method in itself for the study in question, which I thus state also concerning research efforts regarding fiscal sociology. However can, as I also state in the mentioned section in 041Blå, for example legal semiotics be included as a part of such a model. In 041Blå, which summarizes the special project on the research regarding indirect taxes that I am presenting under F12, I state concerning composite transactions in the field of VAT that a law dogmatic study in that respect should be completed with an analysis based on legal semiotics, whereby I in footnote 223 on page 70 refer to the articles in the JFT where I mention this. Fiscal sociology and AI constitute in my opinion another examples of fields where legal semiotics might contribute to the development of the research.