F13

 

SKATTERÄTT M.M. Del 2

Innehåll

  • Frågor om ekonomi och redovisning i förhållande till processuella frågor om moms och inkomstskatt
  • Frågor om straffrätt på skatteområdet och om företrädaransvar för skatteskulder hos juridiska personer
  • SFS-historik över förfaranderegler inom skatterätten – ett verktyg för studenter och forskare samt praktiker

 

Frågor om ekonomi och redovisning i förhållande till processuella frågor om moms och inkomstskatt

Från politiskt håll har behovet av en skattereform påtalats en längre tid, men ingenting händer. Eftersom små och medelstora företag skulle behöva detta, får jag anföra vad jag tar upp under F10 till stöd för ett reformarbete som framför allt innebär införande av en gemensam beskattningsram för inkomstskatt och mervärdesskatt. Det vore enligt min uppfattning av stort värde på temat rättssäkerhet för småföretagarna, varvid jag förordar att möjligheten till undantag för dem från principen om att företag ska ha revisor upphävs. I stället bör värdet av att företag har en ordnad och av revisor granskad och godkänd bokföring höjas, så att bokföringens bevisvärde får en större betydelse i processer om skatt respektive brottmål på området än vad som enligt min erfarenhet är fallet numera. En utveckling syftande till att etablera en skattemässig god redovisningssed riskerar att skapa en administrativ praxis av innebörd att förvaltningsmyndigheterna Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten godtyckligt kan åsidosätta rättssäkerheten för individen, här företagaren. Utvecklandet av begreppet god redovisningssed bör enligt min uppfattning fortsatt tillhöra Bokföringsnämndens ansvarsområde [jfr 8 kap. 1 § första stycket första meningen bokföringslagen (1999:1078)].

I sistnämnda hänseende får jag nämna, att jag i mina avhandlingar varnar för att det s.k. kopplade området mellan beskattningen och den civilrättsliga redovisningsrätten skulle upphävas, såsom föreslås såväl för momsen som för inkomstskatten enligt SOU 2002:74 (Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv) respektive SOU 2008:80 (Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet). Förslagen riskerar enligt min uppfattning att leda till åtminstone processuella bevisproblem, när det gäller att skilja företagarna från konsumenterna, om den influens från utvecklingen av god redovisningssed inom civilrätten som faktiskt finns på momsområdet respektive inkomstskatteområdet skulle avbrytas. Processuella bevisproblem kan därmed uppkomma, om de skatterättsliga redovisningsreglerna frikopplades från de civilrättsliga såsom utredningarna SOU 2002:74 och SOU 2008:80 föreslår. Jfr under Böcker m.m.: min licentiatavhandling från 2011 s. 179, 180, 268, 315 och 316, och min doktorsavhandling från 2013 s. 53 och 162. Någon lagstiftningsåtgärd i förevarande hänseende vidtogs inte heller då mervärdesskattelagen (2023:200) ersatte mervärdesskattelagen (1994:200) den 1 juli 2023, och jag anser att frågor angående det kopplade området bör beforskas eller tas upp i akademiska uppsatser såväl avseende mervärdesskatten som avseende inkomstskatten.

Jag och Civ. ek. Greger Bolin lämnade den 18 december 2018 förslag med framför allt processuella kommentarer till International Accounting Standards Board (IASB) angående dess Discussion Paper av den 28 juni 2018 i FICE-projektet, dvs. the Financial Instruments with Characteristics of Equity research project. Vårt förslag är av ett processuellt intresse för tillämpningen av IAS 32 angående distinktionen mellan skuld och eget kapital beträffande sådana finansiella instrument. Något som kan vara av betydelse exempelvis i mål om företrädares personliga ansvar för skatteskulder hos juridiska personer (företrädaransvar) samt i mål om bokföringsbrott och skattebrott (jfr under närmast följande rubrik). Projektledaren för FICE-projektet gav en personlig positiv respons på vårt förslag per mejl den 25 mars 2020.

I sistnämnda hänseende får jag också nämna min artikel i Dagens Juridik 2020-03-06, ”Samlat grepp nödvändigt beträffande nationella skattereformer”. Där tar jag bland annat upp risken för en börsbubbla, och anger som en komplicerande omständighet i det hänseendet att numera har mer än 39 procent av företagen på Stockholmsbörsen goodwillposter som överstiger 50 procent av det egna kapitalet, och att i många av dem är goodwill den största tillgångsposten i balansräkningen.

I artikeln i Dagens Juridik 2020-03-06 föreslår jag en reformering av inkomstskatten. Där hänvisar jag även bland annat till min artikel om en så kallad boxmodell för en enhetlig kapital- och fastighetsbeskattning i Balans fördjupningsbilaga, Bal 2017, Fördj.bil. 5 s. 8-13.

Frågor om straffrätt på skatteområdet och om företrädaransvar för skatteskulder hos juridiska personer

  • Under PFS Böcker återfinns Skatteförfarandepraktikan , som innehåller bland annat straffrättsliga frågeställningar på skatteområdet, se 018Grön.

 

Exempel på särskilda straffrättsliga frågeställningar avseende moms återfinns i mitt föredrag på Svensk Juriststämma 2001-11-14 (Stockholmsmässan i Älvsjö), Moms och omsättningsbegreppet. Karusellen hos skatte- och ekobrottsmyndigheten (SKM och EBM). Arrangör VJS. [Framsida till PM med föredrag; OH-bild från arrangören VJS.] Jag har följt upp det ämnet med en artikel i Svensk Skattetidning, Momsbedrägerier av så kallad karuselltyp och NJA 2018 s. 704 (SvSkT 2 2022, s. 118-130). Föredraget från 2001 och artikeln från 2022 ingår i kursmaterialet till min kurs ”Momskaruseller” samt näringspenningtvätt (se ang. mina kurser under PFS Utbildning Skatt). Dessutom har jag följt upp min artikel i Svensk Skattetidning, genom att jag bland annat tar upp frågan om förfarandemissbruk i samband med karusellhandel också i en artikel i Dagens Juridik 2023-03-15, osv.

Exempel på särskilda straffrättsliga frågeställningar avseende inkomstskatt återfinns i min artikel i Balans fördjupningsbilaga, Bal 2019, Fördj.bil. 2 s. 13-17 – Skattebrott och bokföringsbrott När det gäller hobbyverksamheter samt vilande aktiebolag som innehåller ägares bostadsfastighet.

Dessutom återfinns under Artiklar en trilogi av artiklar av mig som berör straffrätten och skatteområdet, vilka publicerades i Dagens Juridik 2019-02-192019-03-11 och 2019-03-26.

 

  • Under PFS Böcker återfinns fjärde upplagan av Företrädaransvar för skatteskulder hos juridiska personer, se 020Grön. I den boken behandlar jag företrädaransvarsinstitutet beträffande bland annat moms.

 

Dessutom återfinns här mitt examensarbete om företrädaransvar från 1985: 1985 vt 20p Göteborgs universitet. Det var det första sammanhållna verket om rättsutvecklingen i ämnet, och Du kan således finna uppgifter där av historiskt intresse beträffande företrädaransvarsinstitutet.

Angående företrädaransvar samt mål om bokföringsbrott och skattebrott får också nämnas kommentarer lämnade beträffande FICE-projektet, vilka kan vara av intresse i dessa hänseenden (jfr under närmast föregående rubrik).

Frågorna under denna och närmast föregående rubrik är inte bara informativa, utan också avsedda som förslag till reformer och uppslag till forskning eller uppsatsämnen på skatteområdet. I dessa hänseenden får jag nämna, att samtliga mina publicerade artiklar återfinns under Artiklar, vilka dessutom anges i en fullständig förteckning där. Jag lämnar här också särskilda exempel på uppsatsämnen för studenter vid högskola/universitet. Se även Justitiedepartementets PM med förslag till uppsatsämnen2022-06-142020-04-302019-03-11.

SFS-historik över förfaranderegler inom skatterätten – ett verktyg för studenter och forskare samt praktiker

SFS-register över beskattningsförfarande och förvaltningsprocess: Andra upplagan, som är tillgänglig under PFS Böcker (kod 021Grön), innehåller ett historiskt register över SFS och förarbeten avseende författningar om beskattningsförfarandet och förvaltningsprocessen i Sverige. På sidan 12 i boken finns ett schema över SFS-historiken avseende författningarna. Schemat ger en väg bakåt i författningshistoriken för olika förfaranderegler.

SFS-registret sträcker sig från 1950-talet till och med SFS 2019:804, som vid tillkomsten av bokens senaste upplaga var senaste ändrings-SFS beträffande mervärdesskatteförordningen (1994:223). Jag har tänkt mig att bokens register ska stimulera akademiker verksamma inom skatterätten till forskning beträffande frågor om beskattningsförfarandet, men att det givetvis också ska vara till nytta för praktiker, såsom domare och processförare verksamma på skatteområdet samt handläggare inom Skatteverket.

SFS-registret omfattar gällande författningar avseende beskattningsförfarandet och upphävda författningar på området. Författningarna anges med deras nummer enligt svensk författningssamling (SFS). Dessutom upptar registret de till respektive SFS-nr hörande förarbetena, med begränsning till Regeringens propositioner och Riksdagsutskottens betänkanden samt, i förekommande fall, EU-rättsakter. SFS-registret omfattar:

        • skatteförfarandelagen (2011:1244),
        • mervärdesskattelagen (1994:200),
        • lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster,
        • tullagen (2016:253),
        • de till nämnda lagar hörande förordningarna,
        • lag (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,
        • lag (1994:1547) om tullfrihet m.m. och lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och lagar och
        • förordningar som är föregångare till nämnda författningar samt
        • förordning (1957:515) om fullgörande av deklarationsskyldighet för staten, landsting, kommun, m.m. och
        • lag (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.

 

SFS-registret omfattar även:

        • förvaltningslagen (2017:900),
        • dess föregångare förvaltningslagen (1986:223), och
        • förvaltningsprocesslagen (1971:291).

 

Källan till uppgifterna i SFS-registret är Regeringskansliets rättsdatabaser (www.regeringen.se). Därmed är SFS-registret tämligen omfattande historiskt sett från 1950-talet till nutid. Beträffande mervärdesskattelagen och tullsystemet omfattar registret inte bara SFS-nr för förfaranderegler, utan även för materiella bestämmelser.

Boken med SFS-registret är inte uttömmande, utan är tänkt att ge en historisk ”SFS-överblick” i förevarande hänseenden. Eftersom historiken är svår att följa, ska schemat på sidan 12 i boken ge den funktionen av ett verktyg för att finna olika SFS avseende framför allt beskattningsförfarandet. Med anledning av momsreformen den 1 juli 2023 har jag uppdaterat det schemat i en artikel i Balans fördjupning (publicerad 2023-12-08), vilken återfinns här.