Översikt avseende innehållet på denna hemsida / Outline of the contents of this website: se / see här/here.

• • • To find some of the contents in English, see under: PFS Böcker, Artiklar and Forskning.
    • For instance, see under Artiklar, a list of which articles are translated into English and available there.

 

För övrigt är jag medlem i / Besides, I am a member of Akavia och/and Läromedelsförfattarna.

Från och med den 1 juli 2025 är jag inte längre ledamot av Sveriges advokatsamfund / As from 1 July, 2025, I am no longer a member of the Swedish Bar Association.

 

Vad anger AI om Björn Forssén angående författande och forskning? / What does AI state about Björn Forssén on writing and research? Svar/answer.

• Kommentarer: Jag kallar mig inte själv för expert. AI har i alla fall väl fångat upp att jag i min forskning på momsområdet behandlar avdragsrätten för ingående moms och metodfrågor. För att problematisera en svårare momsfråga måste forskaren förankra sina resonemang i artikel 1.2 i EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG) – tid. artikel 2 i första mervärdesskattedirektivet (67/227/EEG). Det är den för mervärdesskatteprincipen grundläggande artikeln, där kriterierna för vad som avses med mervärdesskatt enligt EU-rätten anges. Förankringen till artikel 1.2 brukar också benämnas ”a purist approach” [jfr min licentiatavhandling från 2011, s. 68, 87 och 90 (se under Forskning/F10)]. Det finns domar och avhandlingar om moms där artikel 1.2 inte ens nämns eller bara omnämns utan att behandlas i samband med någon analys. Enligt min mening råder det en ohelig hegemoni inom universitet/högskola och bokförlag samt bland aktörerna i domstolarna, genom att de släpper igenom produkter i form av avhandlingar och domar där det inte ens är moms som har behandlats, utan möjligen någon form av bruttoskatt. Detta är fallet när avdragsrätten bortrationaliserats vid analysen av en svårare momsfråga. Frågan är då om en anklagelse för momsbedrägeri borde prövas utifrån regeln om bedrägeri i brottsbalken (1962:700), 9 kap. 1 §, i stället för enligt 2 § skattebrottslagen (1971:69). Om avdragsrätt, reciprocitet och övervältring av skatten till konsument inte har beaktats i ett mål om momsbedrägeri, innebär en fällande dom enligt min uppfattning att domstolssystemet har givit endast en chimär av rättvis rättegång, eftersom de materiella reglerna inte har prövats så att rätten har haft att beakta ett alternativt scenario till det av åklagaren anförda. Då har den enskilde inte givits en rättvis rättegång, bara för att aktörerna i domstolen kallar varandra för skickliga. Det går inte att bedriva ett effektivt försvar enbart på att anse sig begåvad kring att leta efter en ”smoking gun” i FUP:en. Duktig AI, tycker jag.

 

• Vidare anser jag att det för den enskilde bör vara av större intresse att försvararen behärskar momsjuridiken än om alla avhandlingar i ämnet håller måttet. I Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland (JFT), Karusellhandelsmålen i Sverige kräver en förändring i god advokatsed [jfr JFT 5–6/2025 s. 355–372 (se under Artiklar), anför jag att en sådan förändring bör genomföras, så att försvararen i ett brottmål som gäller moms är undervisande om denne inser att åklagaren inte för ett resonemang i förhör eller rättegång som är materiellt sett korrekt. De anpassningar av reglerna om god advokatsed som jag föreslår därvidlag avser framför allt att undvika att kunskaper i mervärdesskatterätt inhämtas från sakkunniga i ämnet för sent i målen i fråga, och att försvararens passivitet med att söka stöd för att kunna framhålla momsjuridiken i ett tidigt skede av det aktuella ärendet och målet därmed leder till påståenden om efterhandskonstruktioner från Skatteverket eller åklagaren, när så väl sker. Det blir en chock för den dömde om denne döms som om vederbörandes småföretag skulle ha en skatteförmåga motsvarande den hos ett stort internationellt företag beträffande beskattningsunderlaget för moms. Det är ett typiskt tecken på att aktörerna i sammanhanget har fört resonemang utan förankring i den för momsjuridiken fundamentala principen ”substance over form”. Det är även beträffande momsjuridiken grundläggande att den civilrättsliga redovisningsrätten med begreppet affärshändelse läggs till grund för ”a purist approach” på mervärdesskatteprincipen. Kom ihåg att mervärde inte definieras i mervärdesskattelagen, utan det är kriterierna för nämnda princip som ska analyseras vid en svårare momsfråga, och då kan inte domstolssystemet legitimera att ett småföretag påförs ett beskattningsunderlag som om det vore ett stort internationellt företag, medan inblandade företag av sistnämnda art eventuellt rationaliseras bort av Skatteverket och åklagaren (ang. ”Momskaruseller” samt näringspenningtvätt, m.m. – se under Forskning/F13).

 

• Enligt min mening är det för den enskilde, med hänsyn till risken för att drabbas av ohemula beskattningsåtgärder och straffrättsliga påföljder, också viktigt att få stopp på ett ärende så tidigt som möjligt, när en skatterevision har inletts. Denne bör inte vänta på att det blir rättegång, utan det är typiskt sett för den seriöse en fördel med att anlita någon som kan ge Skatteverket och åklagaren de rätta omständigheterna kring sitt företag. En slutgenomgång med skatterevisorerna bör begäras, innan förslag till beslut av Skatteverket leder till prestige och att vederbörande inte blir lyssnad på. Den enskilde bör anlita någon som är materiellt kunnig i momsjuridiken, för att få till stånd ett möte (särskilt sammanträde) med åklagaren enligt 23 kap. 18 b § andra stycket rättegångsbalken (1942:740) så tidigt som möjligt, vilket åklagaren får hålla med den misstänkte eller försvararen, ”om det kan antas vara till fördel för åtalsbeslutet eller för sakens fortsatta handläggning i övrigt”. Ett sådant möte kan den misstänkte eller försvararen föreslå åklagaren, för att ge en alternativ bild av verksamheten än den åklagaren får av Skatteverket som anmälande myndighet och minska risken för att denne okritiskt tar till sig vad som anförs av verket i ett förslag till beslut. Om företagaren med sina redovisningssystem och lagerhållningssystem etc. har kontroll på verksamheten och vet med sig att den har bestått i att göra normala affärer, är det viktigt att visa detta så tidigt som möjligt, och inte vänta på ett åtalsbeslut och försöka ge en alternativ bild till åklagarens först när denne beslutat om åtal, och rättens ledamöter tycker att myndigheterna är experterna på företaget i fråga. Det är Du – den enskilde (företagaren) – som är experten på Ditt företag, inte jag eller någon annan heller för den delen.

Björn Forssén (född 1960-04-24): Utbildning / Björn Forssén (born 1960-04-24): Education

[ Translation into English]

• • • Juris doktor i rättsvetenskap – Örebro universitet (2013), Examensbevis / Diplom (promovering)
    • Juris licentiat i rättsvetenskap – Örebro universitet (2011), Examensbevis
    •  Diplom civilekonom / Certificate Graduate Economist (Examensår 1985 / Year of graduation 1985)*
      • Godkänd i kursen Undervisning och lärande i högre utbildning I, 2014-01-17 – Örebro universitet, Kursintyg.
      • Godkänd i kursen Undervisning och lärande i högre utbildning II, 2015-08-21 – Örebro universitet, Kursintyg.
    • Juris kandidatexamen – Lunds universitet (1989)
    • Företags- och förvaltningsjuridisk examen – Göteborgs universitet (1985)*
    • Landskanslistutbildning (Skatteförvaltningen Göteborg), 1985-88, Utbildningsintyg
    • Gymnasieingenjörsexamen (maskin) – Tekniska Gymnasiet Göteborg, TGG (1980)