Forskning

Jag har forskat i mervärdesskatterätt och EU-rätt, vilket ledde till mina avhandlingar: licentiatavhandlingen (2011) och doktorsavhandlingen (2013): se även under Böcker m.m. ang. min översättning av doktorsavhandlingen till engelska (thesis) samt ang. omslag m.m. Därefter har jag bl.a. fortsatt att undersöka frågor om mervärdesskatt (moms), fördjupat mig i forskningen som har bedrivits i Sverige 1994 – 2020 inom hela området indirekta skatter och författat om ämnet fiscal sociology (Sociology of Tax Law). Se denna PDF, som innehåller Riksdagens inventering av skatteforskare 2013, där min licentiat- och doktorsavhandling (2011 och 2013) samt mitt forskningsarbete därefter i ämnet Sociology of Tax Law nämns i avsnitt 17.2 (s. 45).

Min doktorsavhandling från 2013 är tillgänglig i en femte upplaga under PFS Böcker, där den återfinns under 029Blå, och den upplagan återfinns dessutom där i översättning till engelska under 030Blå. Se även exempelvis följande av mina böcker i ämnet moms: Momsrullan IV (025Blå) och Momsreform II (033Blå). Förfaranderegler om bland annat moms behandlar jag i Skatteförfarandepraktikan (018Grön).

Under Böcker m.m. återfinns bland annat böcker som jag har skrivit om den gamla lagen (1968:430) om mervärdeskatt (GML) och om mervärdesskattelagen (1994:200), ML. I det hänseendet får nämnas, att Mervärdesskatt En handbok, andra upplagan (1994) innehåller (på s. 410-418) en paragrafnyckel mellan GML och ML (vilka där förkortas ML och NML). I Supplement nr 2 till den boken skrev jag bland annat om vad som var på gång beträffande momsen inför Sveriges EU-inträde 1995, och i Svensk moms i EU skrev jag direkt efter EU-inträdet om de nya reglerna på momsområdet.

För övrigt får nämnas ang. mervärdesskattelagstiftningen i Sverige, att en ny mervärdesskattelag (2023:200) gäller fr.o.m. den 1 juli 2023, vilken återfinns här och ersätter mervärdesskattelagen (1994:200). Förkortningen ML kommer jag att använda när jag skriver om 2023 års lag. Här återfinns sålunda förarbetena till ML: SOU (del 1), SOU (del 2), prop. och SkU. Dessutom återfinns här riksdagens meddelande om beslutet att anta ML. Jag kommenterade SOU avseende ML i Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland (JFT), ”Synpunkter på vissa regler i förslaget till en ny mervärdesskattelag i Sverige – SOU 2020:31” (JFT 3 2020 s. 388-399), och nämner även den artikeln i avsnitten 4 och 5.2 i min artikel ”Punktskatteforskningen i Sverige – skattesubjektsfrågan” (JFT 3 2022 s. 242-276). Från bilagorna 4-6 i prop. 2022/23:46 återges här jämförelsetabeller mellan reglerna i ML och mervärdesskattelagen (1994:200) resp. mellan ML och EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG):

• • • Jämförelsetabell 1: ML – mervärdesskattelagen (1994:200)
    • Jämförelsetabell 2: mervärdesskattelagen (1994:200) – ML
    • Jämförelsetabell 3: ML – mervärdesskattedirektivet

Denna sida har jag tänkt ska fungera som en idéguide för studenters och forskares insatser inom skatterätten eller som stöd för praktiker till att fördjupa argumentationen i skatteprocesser, etc. Vidare är min tanke att den ska fungera som en förstudie till fördjupade studier eller forskning i ämnet fiscal sociology.

Materialet som jag utvecklar här hänför jag under följande huvudrubriker:

• • SKATTERÄTT
  • FISCAL SOCIOLOGY (Sociology of Tax Law)
  • HÄNVISNINGAR TILL MIG I OLIKA AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER SAMT HOS JK OCH BIBLIOTEK ETC.

SKATTERÄTT

Indirekta skatter och forskningen i Sverige

Här redovisas mitt projekt med en genomgång av forskningen i Sverige 1994 – 2020 på området indirekta skatter, där redovisningen lämnas under följande rubriker:

• Vissa rättsakter
• Momsforskningen i Sverige
• Punktskatteforskningen i Sverige
• Forskningen i tullrätt i Sverige
• Översikt – i Tidningen Balans, www.tidningenbalans.se, finns under fördjupning kortversioner av mina artiklar 2020 – 2022 i JFT avseende forskningen inom området indirekta skatter i Sverige

Övriga av mina forskningsinriktade artiklar avseende moms i Balans fördjupning

För övrigt får jag beträffande mervärdesskatterätten även hänvisa till följande av mina forskningsinriktade artiklar i Balans fördjupning: Mervärdesskattens yttre gränser – en modell för forskare och processförare vid jämförelse av mervärdesskattelagen med EU-rätten, Bal 2019, Fördj.bil. 3 s. 19-26 (8 sidor); och Matematikfällan i forskningen – avseende mervärdesskatterätten, Bal 2020, Fördj.bil. 2 s. 17-27 (11 sidor).

Till mina föreläsningar och seminarier på EU-magisterprogrammet vid Sh kommer jag fr.o.m. 2023 att använda i första hand:

Indirekta skatter – forskningen i Sverige och EU-rätten (040Blå), för svenskspråkig grupp; och

Indirect taxes – the research in Sweden and the EU law (041Blå), för engelskspråkig grupp.

Till min särskilda föreläsning på EU-magisterprogrammet vid Sh om svenska språkets ställning kommer jag fr.o.m. 2023 att använda i första hand:

Momsforskningen i Sverige – studiematerial avseende svenska språkets ställning (039Blå).

Tips till forskare inom EU-rätten och till studenter inför mina föreläsningar och seminarier på EU-magisterprogrammet vid Sh

Angående vad forskare inom EU-rätten respektive studenter som skriver uppsats i något ämne inom EU-rätten bör tänka på beträffande metodfrågan och språkfrågan sammanfattar jag enligt följande:

En rent rättsdogmatisk metod bör undvikas, och i stället bör en komparativ metod eller rättsdogmatisk metod kompletterad med en komparativ tillämpas. Om det är fråga om problem angående implementering av direktiv i nationell lagstiftning, bör ett internt perspektiv anläggas på EU-rätten vid komparation. Det innebär att jämförelseunderlaget åtminstone bör bestå av lagstiftningen på området i fråga i Sverige och i ett annat EU-land. Om ett tredjeland också väljs, måste en viktning ske angående vilka principer för aktuellt ämne som gäller i tredjelandet i fråga. Exempelvis beträffande ämnet mervärdesskatterätt måste det undersökas om tredjelandet har en moms i sin ekonomi som uppfyller de principer i artikel 1.2 i EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG) vilka bestämmer vad som utgör mervärdesskatteprincipen enligt EU-rätten, dvs. vad som utgör moms enligt EU-rätten. Annars blir komparationen med tredjelandet ett prov utan värde. Kravet på en akademisk avhandling beträffande ändamålsenlighet med verket går förlorat redan från början av arbetet, om det är fråga om ett direktiv som ska implementeras i nationell lagstiftning, eftersom artikel 288 tredje stycket Fördraget om EU:s funktionssätt (FEUF) innebär att medlemsstaterna är bundna till syftet med direktivet i fråga. En av EU-domstolens tolkningsprinciper är den teleologiska, vilket sålunda bör sättas i förhållande till nämnda primärrättsliga bestämmelse om att ett direktiv är bindande till sitt syfte för medlemsstaterna. Det går således inte att bara godta exempelvis OECD:s uppgifter om att tre fjärdedelar av världens länder har moms, om det är moms enligt EU-rätten som ska jämföras genom en komparation med ett tredjeland. Detta var ett problem för mig vid ett seminarium vid Juridicum i Lund i september 2008, när en professor okritiskt anförde nämnda uppgifter från OECD. Samma professor kände inte heller till att Finland i sin mervärdesskattelag betraktar vissa icke-rättssubjekt som skattesubjekt. Det är just skattesubjektet som också måste beaktas, för att frågor om skatteobjektet ska kunna problematiseras i ämnet mervärdesskatterätt. Detta har enbart beaktats ordentligt i två andra avhandlingar utöver mina egna.

Om det å andra sidan är fråga om att ett nationalekonomiskt perspektiv anläggs på exempelvis mervärdesskatt, kan komparationer med tredjeländer ske utan någon särskild prövning enligt vad jag nyss har angivit, eftersom det då inte är fråga om en studie i ämnet i fråga, utan en studie om detta. Det är I så fall inte fråga i första hand om en implementeringsfråga avseende ett direktiv, och då är även språkfrågan mindre viktig i sig, varför engelskan som ett lingua franca typiskt sett kan fungera bra som språk för avfattandet av verket i fråga, med hänsyn till engelskans nuvarande ställning i det svenska skolsystemet. Med ett nationalekonomiskt perspektiv på ämnet i fråga bör metoden kompletteras med empiriska undersökningar i form av enkäter till olika tillämpare, både i ett primärnormsperspektiv och ett sekundärnormsperspektiv.

Exempelvis en uppsats som berör ett EU-direktiv bör dock beakta både de svenska och franska språkversionerna av en EU-dom, eftersom direktivet ska implementeras i svensk lag och EU-domstolens överläggningsspråk är franska, vilket bland annat professor Ulf Bernitz anser ska avgöra svåra tolkningar av EU-domar. Rättegångsspråket i aktuell EU-dom bör också beaktas, om det är möjligt för författaren. Dessa råd från min sida gäller oavsett om rättsakten från EU är ett direktiv eller en förordning eller direktiv jämte förordning (såsom beträffande mervärdesskatten).

Mina rekommendationer enligt ovan är givetvis inte uttömmande, utan jag får, beträffande exempelvis skatteregler som styrs innehållsmässigt av EU-rätten, också nämna sådant som att EU-domstolen får anses framhålla principen om en effektiv uppbörd som rättspolitiskt mål med momsen framför själva debiteringen av skatten (momsen), vilket jag konkluderade redan i min licentiatavhandling, att ändamålet med ett skattesystem är just att uppbörden till finansieringen av välfärden ska fungera. I ett perspektiv av dekonstruktion kan systemet avfärdas, om det inte går att förbättra på grund av att analysen innebär att någon syntes inte är möjlig. Det är i korthet vad jag avser när jag anför att nationalekonomerna inte borde få upprätta en enda skattetabell, om inte företagsskatterättens betydelse för företagaren i en processituation kan utvärderas. Det projekt som jag alltjämt avser att gå vidare med, Användningen av skattemedel, är anledningen till att jag har skrivit böckerna om The Making of Tax Laws och angående Law and Language, dvs. till att jag har velat göra en förstudie till att sålunda utveckla fiscal sociology i Sverige. Legal Semiotics kan användas som ett verktyg i det sammanhanget och bör användas för att utveckla den rättsdogmatiska metoden, så att tolkning och systematisering av gällande rätt inte begränsas till att gälla semantiska, syntaktiska och logiska problemställningar, utan den text som ska tolkas sätts i en kontext där signs (tecken) får betydelse för tolkningsresultatet, såsom jag beskriver i min artikel i JFT från 2018: JFT 5 2018, s. 307-328, Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön, [English, On signs of tax crime in an artistic environment].

Från de seminarier som jag har hållit hittills på EU-magisterprogrammet vid Sh upprepar jag särskilt till författare inom mervärdesskatterätten mina varningar för att använda uttrycken EU-moms respektive EU-rättslig metod samt för uppfattningar om EU konstitutionellt sett, enligt följande:

Det finns ingen EU-moms och inte heller EU-skatt. En EU-skatt diskuterades 2004, men har lagts på is i EU:s långtidsbudgetar. EU-domstolen tillämpar vissa tolkningsprinciper, men forskningen har ingen EU-metod. Kontradiktoriska argument kan leda fel: ”om a är rätt måste b vara fel” är irrelevant, om både a och b är fel och forskaren bör söka c och kanske d, e osv. Om 1 + 1 kan bli 3, föreligger induktion, och inte enbart deduktion

Angående frågan om EU-skatt anför jag i min doktorsavhandling och i artiklar att en sådan bör införas. Det skulle innebära att EU-kommissionen kan stämma EU-länder inför EU-domstolen, om de inte använder skattemedel till välfärden, utan låter korruptionen grassera på hemmaplan. Att ”lära” länder som Rumänien och Bulgarien att söka EU-bidrag, öppnar för mera korruption, varför EU måste ge sig självt ett direkt inflytande genom att en EU-skatt etableras – vilken kan finnas jämte nationella skatter. Införandet av en EU-skatt skulle, som jag också har nämnt, öppna för införandet av en bruttoskatt som ersätter bland annat momsen.

Alla författare inom EU-rätten bör markera en medvetenhet om att EU inte är en stat

EU är inte en stat, utan en internationell mellanstatlig organisation med en stor del av överstatlig karaktär. Principen om EU-rättens företräde framför nationell rätt är grundläggande för EU-rättens genomslag i medlemsstaterna [jfr EU-målet 6-64 (Costa)]. En EU-grundlag (konstitution) beslutades 2004, men ratificerades inte av samtliga medlemsstater, varför principen inte kodifierades. Jfr ang. min idé om en normhierarkisk s.k. Europatrappa, vilken jag har presenterat vid föreläsningar hos Sh 2015-2020 – första gången den 3 mars 2015 (se under Material FÖ SEM mm): jfr utdrag ur Skatteförfarandepraktikan – med straff- och europarättsliga aspekter (10 kap.): svenska resp. engelska. Därvid framhåller jag betydelsen av processrätten för att beskriva förhållandena mellan regler för vilka kompetensen tillhör Sveriges riksdag, EU:s institutioner eller Europarådet. Jfr även min artikel om Europatrappan: Bal 2017. [Boken Skatteförfarandepraktikan – med straff och europarättsliga aspekter återfinns för övrigt under PFS Böcker, 018Grön.]

Mer om moms

PM etc. ang. momsreformen 1991, genom SFS 1990:576; bet. 1989/90:SkU31, prop. 1989/90:111 och SOU 1989:35 – Reformerad mervärdeskatt m.m.

Utredningen SOU 1989:35 Del I och II – Reformerad mervärdeskatt m.m.: se SOU 1922-1999 på Regina (KB) https://sou.kb.se/.

Kopia på PM av 1989-09-25, vilket jag upprättade under min tid hos Riksskatteverket (RSV) och som avser dels RSV:s interna uppfattningar hos olika avdelningar om utredningen SOU 1989:35, dels svaren från RSV:s underremissinstanser beträffande utredningen. Underremissinstanserna var de olika skattemyndigheterna i länen.

Eftersom den svenska skatteförvaltningen sedan 2004 består i en enda rikstäckande myndighet, Skatteverket (SKV), torde det numera inte förekomma att synpunkter på skattereformer fångas upp officiellt sett från skatteförvaltningen i olika delar av landet. RSV:s PM 1989-09-25 är således unikt och alltjämt av intresse för forskningen eller avancerade processer om moms, eftersom utredningen SOU 1989:35 bland annat innebar att tjänstebegreppet anpassades den 1 januari 1991 till EU-rätten på området, genom ändring enligt SFS 1990:576 av lagen (1968:430) om mervärdeskatt – föregångaren till den gällande mervärdesskattelagen (1994:200).

Nyhetsbrev om moms och andra skattefrågor, utgivet av mig 1998-2011

Översikt avseende nyhetsbreven (Nyh), vilka i följande fall återfinns i särskilda filer:

Nyh 5 2007; Nyh 1 2004; Nyh 7 2003; Nyh 4 2003; Nyh 3 2003; Nyh 2 2003; Nyh 1 2003; Nyh 2 2002; Nyh 1 2002; Nyh 2 2001; Nyh 1 2001; Nyh 6 2000; Nyh 5 2000; Nyh 4 2000; Nyh 3 2000; Nyh 2 2000; Nyh 1 2000; Nyh 7 1999; Nyh 6 1999; Nyh 5 1999; Nyh 4 1999; Nyh 3 1999; Nyh 2 1999; Nyh 1 1999; Nyh 8 1998; Nyh 7 1998; Nyh 6 1998; Nyh 5 1998; Nyh 4 1998; Nyh 3 1998; Nyh 2 1998; Nyh 1 1998.

Remissyttranden om moms från Sveriges advokatsamfund till Finansdepartementet, där jag har medverkat vid arbetet med yttrandet

Jag har direkt medverkat i arbetet med följande remissvar (R):

R-2005/1212 (2005-09-26); R-2004/1266 (2004-12-22); R-2003/0656 (2003-08-20).

Sveriges advokatsamfund har också tackat för min medverkan 2005, 2004 och 2003.

[Ang. R-2004/1266: jfr även under Artiklar, NJ 1 2005 och SST 2 2005.]

Särskilt om företrädaransvar

Under PFS Böcker återfinns fjärde upplagan av Företrädaransvar för skatteskulder hos juridiska personer, se 020Grön. I den boken behandlar jag företrädaransvarsinstitutet beträffande bland annat moms.

För övrigt återfinns här mitt examensarbete om företrädaransvar från 1985: 1985 vt 20p Göteborgs universitet. Det var det första sammanhållna verket om rättsutvecklingen i ämnet, och Du kan således finna uppgifter där av historiskt intresse beträffande företrädaransvarsinstitutet.

Särskilt om skatt och straffrätt

Skatteförfarandepraktikan (018Grön), som Du finner under PFS Böcker, innehåller bland annat straffrättsliga frågeställningar på skatteområdet.

Exempel på särskilda straffrättsliga frågeställningar avseende moms återfinns i mitt föredrag på Svensk Juriststämma 2001-11-14 (Stockholmsmässan i Älvsjö), Moms och omsättningsbegreppet. Karusellen hos skatte- och ekobrottsmyndigheten (SKM och EBM). Arrangör VJS. [Framsida till PM med föredrag; OH-bild från arrangören VJS.] Jag har följt upp det ämnet med en artikel i Svensk Skattetidning, Momsbedrägerier av så kallad karuselltyp och NJA 2018 s. 704 (SST 2 2022, s. 118-130). Föredraget från 2001 och artikeln från 2022 ingår i kursmaterialet till min kurs Momsbedrägerier genom karusellhandel (se ang. mina kurser under PFS Utbildning Skatt). Dessutom har jag följt upp min artikel i Svensk Skattetidning, genom att jag tar upp bland annat frågan om förfarandemissbruk i samband med karusellhandel också i en artikel i Dagens Juridik 2023-03-15. Däri anknyter jag även till ett upplägg, som jag tar upp i en artikel i Balans fördjupning år 2018, vilket skulle kunna analyseras i samband med frågor om karusellhandel.

Exempel på särskilda straffrättsliga frågeställningar avseende inkomstskatt återfinns i min artikel i Balans fördjupningsbilaga, Bal 2019, Fördj.bil. 2 s. 13-17 – Skattebrott och bokföringsbrott När det gäller hobbyverksamheter samt vilande aktiebolag som innehåller ägares bostadsfastighet.

För övrigt återfinns under Artiklar en trilogi av artiklar av mig som berör straffrätten och skatteområdet, vilka publicerades i Dagens Juridik 2019-02-19, 2019-03-11 och 2019-03-26.

Särskilt om vissa redovisningsrättsliga frågor i samband med företrädaransvar och straffrätt på skatteområdet

Jag och Civ. ek. Greger Bolin lämnade den 18 december 2018 förslag med framför allt processuella kommentarer till International Accounting Standards Board (IASB) angående dess Discussion Paper av den 28 juni 2018 i FICE-projektet, dvs. the Financial Instruments with Characteristics of Equity research project. Vårt förslag är av ett processuellt intresse för tillämpningen av IAS 32 angående distinktionen mellan skuld och eget kapital beträffande sådana finansiella instrument. Något som kan vara av betydelse exempelvis i mål om företrädares personliga ansvar för skatteskulder hos juridiska personer (företrädaransvar) samt i brottmål om bokföringsbrott och skattebrott. Projektledaren för FICE-projektet gav en personlig positiv respons på vårt förslag per mejl den 25 mars 2020.

I förevarande sammanhang får jag också nämna min artikel i Dagens Juridik 2020-03-06, ”Samlat grepp nödvändigt beträffande nationella skattereformer”. Där tar jag bland annat upp risken för en börsbubbla, och anger som en komplicerande omständighet i det hänseendet att numera har mer än 39 procent av företagen på Stockholmsbörsen goodwillposter som överstiger 50 procent av det egna kapitalet, och att i många av dem är goodwill den största tillgångsposten i balansräkningen.

Förslag till skattereformer och uppslag för forskning eller uppsatsämnen

I ovan nämnda artikel i Dagens Juridik 2020-03-06 föreslår jag en reformering av inkomstskatten. Där hänvisar jag även bland annat till min artikel om en så kallad boxmodell för en enhetlig kapital- och fastighetsbeskattning i Balans fördjupningsbilaga, Bal 2017, Fördj.bil. 5 s. 8-13.

Artiklarna under denna rubrik ger sålunda även uppslag till forskning eller uppsatsämnen på skatteområdet. Under Artiklar finns samtliga mina publicerade artiklar, vilka dessutom anges i en fullständig förteckning där. Jag lämnar här också särskilda exempel på uppsatsämnen för studenter vid högskola/universitet. Se även Justitiedepartementets PM med förslag till uppsatsämnen: 2022-06-14; 2020-04-30; 2019-03-11.

SFS-historik över förfaranderegler inom skatterätten – ett verktyg för studenter och forskare samt praktiker

SFS-register över beskattningsförfarande och förvaltningsprocess: Andra upplagan, som är tillgänglig under PFS Böcker (kod 021Grön), innehåller ett historiskt register över SFS och förarbeten avseende författningar om beskattningsförfarandet och förvaltningsprocessen i Sverige. På sidan 12 i boken finns ett schema över SFS-historiken avseende författningarna. Schemat ger en väg bakåt i författningshistoriken för olika förfaranderegler.

SFS-registret sträcker sig från 1950-talet till och med SFS 2019:804, som vid tillkomsten av bokens senaste upplaga var senaste ändrings-SFS beträffande mervärdesskatteförordningen (1994:223). Jag har tänkt mig att bokens register ska stimulera akademiker verksamma inom skatterätten till forskning beträffande frågor om beskattningsförfarandet, men att det givetvis också ska vara till nytta för praktiker, såsom domare och processförare verksamma på skatteområdet samt handläggare inom Skatteverket.

SFS-registret omfattar gällande författningar avseende beskattningsförfarandet och upphävda författningar på området. Författningarna anges med deras nummer enligt svensk författningssamling (SFS). Dessutom upptar registret de till respektive SFS-nr hörande förarbetena, med begränsning till Regeringens propositioner och Riksdagsutskottens betänkanden samt, i förekommande fall, EU-rättsakter. SFS-registret omfattar:

• • • • skatteförfarandelagen (2011:1244),
      • mervärdesskattelagen (1994:200),
      • lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster,
      • tullagen (2016:253),
      • de till nämnda lagar hörande förordningarna,
      • lag (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,
      • lag (1994:1547) om tullfrihet m.m. och lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och lagar och
      • förordningar som är föregångare till nämnda författningar samt
      • förordning (1957:515) om fullgörande av deklarationsskyldighet för staten, landsting, kommun, m.m. och
      • lag (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.

 

SFS-registret omfattar även:

• • • • förvaltningslagen (2017:900),
      • dess föregångare förvaltningslagen (1986:223), och
      • förvaltningsprocesslagen (1971:291).

 

Källan till uppgifterna i SFS-registret är Regeringskansliets rättsdatabaser (www.regeringen.se). Därmed är SFS-registret tämligen omfattande historiskt sett från 1950-talet till nutid. Beträffande mervärdesskattelagen och tullsystemet omfattar registret inte bara SFS-nr för förfaranderegler, utan även för materiella bestämmelser.

Boken med SFS-registret är inte uttömmande, utan är tänkt att ge en historisk ”SFS-överblick” i förevarande hänseenden. Eftersom historiken är svår att följa, ska schemat på sidan 12 i boken ge den funktionen av ett verktyg för att finna olika SFS avseende framför allt beskattningsförfarandet.

FISCAL SOCIOLOGY (Sociology of Tax Law)

Jag påbörjade forskning vid Örebro universitet 2015 i ämnet fiscal sociology (skattesociologi), och boken The Entrepreneur and the Making of Tax Laws – A Swedish Experience of the EU law utgjorde en förstudie till mitt forskningsprojekt benämnt Skattesociologi och användningen av skattemedel. Jag fortsätter med projektet, men inte vid det lärosätet. Se dock under LÄNK1 respektive LÄNK2 om mig och mitt forskningsprojekt, enligt den presentation som fanns på Örebro universitets hemsida – ännu i november 2017.

Beträffande fiscal sociology har jag skrivit ett s.k. paper, där jag introducerar boken The Entrepreneur and the Making of Tax Laws – A Swedish Experience of the EU law, som är min bok om en ny gren i ämnet fiscal sociology: Paper on The Making of Tax Laws. I min nämnda bok The Entrepreneur and the Making of Tax Laws – A Swedish Experience of the EU law, vilken återfinns med koden 010Röd under PFS Böcker, lämnar jag också reformförslag. Med ämnet The Making of Tax Laws avser jag att utveckla en ny gren i ämnet fiscal sociology (skattesociologi).

Dessutom har jag utgått från nyss nämnda bok och utvecklat metodfrågor i boken Law and Language on The Making of Tax Laws and Words and context – with Legal Semiotics (011Röd), som också återfinns under PFS Böcker. Beträffande juridisk semiotik (legal semiotics) har jag även publicerat ovan nämnda artikel i från 2018 i JFT: JFT 5 2018, s. 307-328, Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön, [English, On signs of tax crime in an artistic environment].

Med boken Ord och kontext i EU-skatterätten – En analys av svensk moms i ett law and language-perspektiv (034Blå), som även den återfinns under PFS Böcker, ger jag min syn på hur en akademisk avhandling eller annan forskningsinsats skulle kunna se ut i ämnet law and language i skattereglerna.

HÄNVISNINGAR TILL MIG I OLIKA AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER SAMT HOS JK OCH BIBLIOTEK ETC.

Avhandlingar

• • Avhandlingar där mina avhandlingar, böcker eller artiklar nämns.

Uppsatser

Utlandet

1, 2018.

Sverige

68, 2022; 67, 2021; 66, 2021; 65, 2021; 64, 2020; 63, 2020; 62, 2020; 61, 2019; 60, 2019; 59, 2019; 58, 2019; 57, 2018; 56, 2018; 55, 2017; 54, 2016; 53, 2016; 52, 2016; 51, 2016; 50, 2015; 49, 2015; 48, 2015; 47, 2014; 46, 2014; 45, 2013; 44, 2013; 43, 2012; 42, 2012; 41, 2012; 40, 2011; 39, 2010; 38, 2010; 37, 2010; 36, 2010; 35, 2009; 34, 2009; 33, 2009; 32, 2009; 31, 2008; 30, 2008; 29, 2008; 28, 2008; 27, 2008; 26, 2008; 25, 2007; 24, 2007; 23, 2007; 22, 2007; 21, 2007; 20, 2007; 19, 2007; 18, 2006; 17, 2005; 16, 2004; 15, 2004; 14, 2004; 13, 2004; 12, 2003; 11, 2003; 10, 2003; 9, 2002; 8, 2002; 7, 2002; 6, 2002; 5, 2001; 4, 2001; 3, 2001; 2, 2000; 1, 1998.

Justitiekanslern (JK)

JK:s beslut JK 1811-05-40, JK 1812-05-40 och JK 8303-08-40: JK anser enligt dessa beslut att skadestånd inte motsvarar en skattepliktig omsättning momsmässigt. JK hänvisar i besluten till min bok Momshandboken Enligt 2001 års regler Andra upplagan, s. 33 (boken återfinns under Böcker m.m.).

Bibliotek etc.

Fler exempel på referenser till mig eller mina böcker och artiklar.