F10

 

SKATTERÄTT M.M. Del 1

Innehåll

  • Indirekta skatter

 

  • Vissa rättsakter
  • Bakgrund till min forskning på området
  • Specialprojekt – Indirekta skatter och forskningen i Sverige
  • Special project – Indirect taxes and the research in Sweden
  • T1. Tips till forskare inom EU-rätten och till studenter inför mina föreläsningar och seminarier på EU-magisterprogrammet vid Södertörns högskola (Sh)
  • T2. Tip-offs to researchers in the field of the EU law and to students before my lectures and seminars on the EU Master programme at Södertörn University (Sh) [T2=T1 translated into English]
  • Övriga av mina forskningsinriktade artiklar avseende moms i Balans fördjupning / The others of my articles aiming at research regarding VAT in Balans fördjupning
  • Vid mina föreläsningar och seminarier på EU-magisterprogrammet vid Sh kommer jag fr.o.m. 2023 att använda i första hand / At my lectures and seminars on the EU Master programme at the Sh I will from 2023 in the first place use
  • Vid min särskilda föreläsning på EU-magisterprogrammet vid Sh om svenska språkets ställning kommer jag fr.o.m. 2023 att använda i första hand / At my special lecture on the EU Master programme at the Sh on the position of the Swedish language I will from 2023 in the first place use
  • Andra rättsområden som kan vara av intresse för bedömning av t.ex. en momsfråga
  • Beskattningsbara transaktioner enligt kapitel IV i tillämpningsförordningen – särskilt om s.k. VoIP
  • Mer om moms

 

Indirekta skatter

Vissa rättsakter

Indirekta skatter består i första hand av moms, punktskatter och tull: t.ex. följande EU-rättsakter kan användas vid studier och forskning inom området indirekta skatter [OBS! Rättsakterna uppdateras inte här]:

 

Bakgrund till min forskning på området

Jag har forskat i mervärdesskatterätt och EU-rätt, vilket ledde till mina avhandlingar: licentiatavhandlingen (2011) och doktorsavhandlingen (2013): se även under Böcker m.m. ang. min översättning av doktorsavhandlingen till engelska (thesis) samt ang. omslag m.m. Därefter har jag bl.a. fortsatt att undersöka frågor om mervärdesskatt (moms), fördjupat mig i forskningen som har bedrivits i Sverige 1994 – 2020 inom hela området indirekta skatter och författat om ämnet fiscal sociology (Sociology of taxation). Se denna PDF, som innehåller Riksdagens inventering av skatteforskare 2013, där min licentiat- och doktorsavhandling (2011 och 2013) samt mitt forskningsarbete därefter i ämnet Sociology of taxation nämns i avsnitt 17.2 (s. 45).

Min doktorsavhandling från 2013 är tillgänglig i en femte upplaga under PFS Böcker, där den återfinns under 029Blå, och den upplagan återfinns dessutom där i översättning till engelska under 030Blå. Se även exempelvis följande av mina böcker i ämnet moms: Momsrullan IV (025Blå) och Momsreform II (033Blå). Förfaranderegler om bland annat moms behandlar jag i Skatteförfarandepraktikan (018Grön).

Under Böcker m.m. återfinns bland annat böcker som jag har skrivit om den gamla lagen (1968:430) om mervärdeskatt (GML) och om mervärdesskattelagen (1994:200), ML. I det hänseendet får nämnas, att Mervärdesskatt En handbok, andra upplagan (1994) innehåller (på s. 410-418) en paragrafnyckel mellan GML och ML (vilka där förkortas ML och NML). I Supplement nr 2 till den boken skrev jag bland annat om vad som var på gång beträffande momsen inför Sveriges EU-inträde 1995, och i Svensk moms i EU skrev jag direkt efter EU-inträdet om de nya reglerna på momsområdet.

För övrigt får nämnas ang. mervärdesskattelagstiftningen i Sverige, att en ny mervärdesskattelag (2023:200) gäller fr.o.m. den 1 juli 2023, vilken återfinns här och ersätter mervärdesskattelagen (1994:200). Förkortningen ML kommer jag att använda när jag skriver om 2023 års lag. Här återfinns sålunda förarbetena till ML: SOU (del 1), SOU (del 2), prop. och SkU. Dessutom återfinns här riksdagens meddelande om beslutet att anta ML. Jag kommenterade SOU avseende ML i Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland (JFT), ”Synpunkter på vissa regler i förslaget till en ny mervärdesskattelag i Sverige – SOU 2020:31” (JFT 3 2020 s. 388-399), och nämner även den artikeln i avsnitten 4 och 5.2 i min artikel ”Punktskatteforskningen i Sverige – skattesubjektsfrågan” (JFT 3 2022 s. 242-276). Från bilagorna 4-6 i prop. 2022/23:46 återges här jämförelsetabeller mellan reglerna i ML och mervärdesskattelagen (1994:200) resp. mellan ML och EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG):

 

Specialprojekt – Indirekta skatter och forskningen i Sverige F11

 

Special project – Indirect taxes and the research in Sweden F12

 

T1. Tips till forskare inom EU-rätten och till studenter inför mina föreläsningar och seminarier på EU-magisterprogrammet vid Södertörns högskola (Sh)

Angående vad forskare inom EU-rätten respektive studenter som skriver uppsats i något ämne inom EU-rätten bör tänka på beträffande metodfrågan och språkfrågan sammanfattar jag enligt följande:

En rent rättsdogmatisk metod bör undvikas, och i stället bör en komparativ metod eller rättsdogmatisk metod kompletterad med en komparativ tillämpas. Om det är fråga om problem angående implementering av direktiv i nationell lagstiftning, bör ett internt perspektiv anläggas på EU-rätten vid komparation. Det innebär att jämförelseunderlaget åtminstone bör bestå av lagstiftningen på området i fråga i Sverige och i ett annat EU-land. Om ett tredjeland också väljs, måste en viktning ske angående vilka principer för aktuellt ämne som gäller i tredjelandet i fråga. Exempelvis beträffande ämnet mervärdesskatterätt måste det undersökas om tredjelandet har en moms i sin ekonomi som uppfyller de principer i artikel 1.2 i EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG) vilka bestämmer vad som utgör mervärdesskatteprincipen enligt EU-rätten, dvs. vad som utgör moms enligt EU-rätten. Annars blir komparationen med tredjelandet ett prov utan värde. Kravet på en akademisk avhandling beträffande dess ändamålsenlighet går då förlorat redan från början av arbetet, om det är fråga om ett direktiv som ska implementeras i nationell lagstiftning, eftersom artikel 288 tredje stycket Fördraget om EU:s funktionssätt (FEUF) innebär att medlemsstaterna är bundna av syftet med direktivet i fråga. En av EU-domstolens tolkningsprinciper är den teleologiska, vilket sålunda bör sättas i förhållande till nämnda primärrättsliga bestämmelse om att ett direktiv är bindande till sitt syfte för medlemsstaterna. Det går således inte att bara godta exempelvis OECD:s uppgifter om att tre fjärdedelar av världens länder har moms, om det är moms enligt EU-rätten som ska jämföras genom en komparation med ett tredjeland. Detta var ett problem för mig vid ett seminarium vid Juridicum i Lund i september 2008, när en professor okritiskt anförde nämnda uppgifter från OECD. Samma professor kände inte heller till att Finland i sin mervärdesskattelag betraktar vissa icke-rättssubjekt som skattesubjekt. Det är just skattesubjektet som också måste beaktas, för att frågor om skatteobjektet ska kunna problematiseras i ämnet mervärdesskatterätt. Detta har enbart beaktats ordentligt i två andra avhandlingar utöver mina egna.

Om det å andra sidan är fråga om att ett nationalekonomiskt perspektiv anläggs på exempelvis mervärdesskatt, kan komparationer med tredjeländer ske utan någon särskild prövning enligt vad jag nyss har angivit, eftersom det då inte är fråga om en studie i ämnet i fråga, utan en studie om detta. Det är I så fall inte fråga i första hand om en implementeringsfråga avseende ett direktiv, och då är även språkfrågan mindre viktig i sig, varför engelskan som ett lingua franca typiskt sett kan fungera bra som språk för avfattandet av verket i fråga, med hänsyn till engelskans nuvarande ställning i det svenska skolsystemet. Med ett nationalekonomiskt perspektiv på ämnet i fråga bör metoden kompletteras med empiriska undersökningar i form av enkäter till olika tillämpare, både i ett primärnormsperspektiv och ett sekundärnormsperspektiv.

Exempelvis en uppsats som berör ett EU-direktiv bör dock beakta både de svenska och franska språkversionerna av en EU-dom, eftersom direktivet ska implementeras i svensk lag och EU-domstolens överläggningsspråk är franska, vilket bland annat professor Ulf Bernitz anser ska avgöra svåra tolkningar av EU-domar. Rättegångsspråket i aktuell EU-dom bör också beaktas, om det är möjligt för författaren. Dessa råd från min sida gäller oavsett om rättsakten från EU är ett direktiv eller en förordning eller direktiv jämte förordning (såsom beträffande mervärdesskatten).

Mina rekommendationer enligt ovan är givetvis inte uttömmande, utan jag får, beträffande exempelvis skatteregler som styrs innehållsmässigt av EU-rätten, också nämna sådant som att EU-domstolen får anses framhålla principen om en effektiv uppbörd som rättspolitiskt mål med momsen framför själva debiteringen av skatten (momsen), vilket jag konkluderade redan i min licentiatavhandling, att ändamålet med ett skattesystem är just att uppbörden till finansieringen av välfärden ska fungera. I ett perspektiv av dekonstruktion kan systemet avfärdas, om det inte går att förbättra på grund av att analysen innebär att någon syntes inte är möjlig. Det är i korthet vad jag avser när jag anför att nationalekonomerna inte borde få upprätta en enda skattetabell, om inte företagsskatterättens betydelse för företagaren i en processituation kan utvärderas. Det projekt som jag alltjämt avser att gå vidare med, Användningen av skattemedel, är anledningen till att jag har skrivit böckerna om The Making of Tax Laws och angående Law and Language, dvs. till att jag har velat göra en förstudie till att sålunda utveckla fiscal sociology i Sverige. Legal Semiotics kan användas som ett verktyg i det sammanhanget och bör användas för att utveckla den rättsdogmatiska metoden, så att tolkning och systematisering av gällande rätt inte begränsas till att gälla semantiska, syntaktiska och logiska problemställningar, utan den text som ska tolkas sätts i en kontext där signs (tecken) får betydelse för tolkningsresultatet, såsom jag beskriver i min artikel i JFT från 2018: JFT 5 2018, s. 307-328, Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön, [English, On signs of tax crime in an artistic environment].

Från de seminarier som jag har hållit hittills på EU-magisterprogrammet vid Sh upprepar jag särskilt till författare inom mervärdesskatterätten mina varningar för att använda uttrycken EU-moms respektive EU-rättslig metod samt för uppfattningar om EU konstitutionellt sett, enligt följande:

Det finns ingen EU-moms och inte heller EU-skatt. En EU-skatt diskuterades 2004, men har lagts på is i EU:s långtidsbudgetar. EU-domstolen tillämpar vissa tolkningsprinciper, men forskningen har ingen EU-metod. Kontradiktoriska argument kan leda fel: ”om a är rätt måste b vara fel” är irrelevant, om både a och b är fel och forskaren bör söka c och kanske d, e osv. Om 1 + 1 kan bli 3, föreligger induktion, och inte enbart deduktion.

Angående frågan om EU-skatt anför jag i min doktorsavhandling och i artiklar att en sådan bör införas. Det skulle innebära att EU-kommissionen kan stämma EU-länder inför EU-domstolen, om de inte använder skattemedel till välfärden, utan låter korruptionen grassera på hemmaplan. Att ”lära” länder som Rumänien och Bulgarien att söka EU-bidrag, öppnar för mera korruption, varför EU måste ge sig självt ett direkt inflytande genom att en EU-skatt etableras – vilken kan finnas jämte nationella skatter. Införandet av en EU-skatt skulle, som jag också har nämnt, öppna för införandet av en bruttoskatt som ersätter bland annat momsen.

Alla författare inom EU-rätten bör markera en medvetenhet om att EU inte är en stat

EU är inte en stat, utan en internationell mellanstatlig organisation med en stor del av överstatlig karaktär. Principen om EU-rättens företräde framför nationell rätt är grundläggande för EU-rättens genomslag i medlemsstaterna [jfr EU-målet 6-64 (Costa)]. En EU-grundlag (konstitution) beslutades 2004, men ratificerades inte av samtliga medlemsstater, varför principen inte kodifierades. Jfr ang. min idé om en normhierarkisk s.k. Europatrappa, vilken jag har presenterat vid föreläsningar hos Sh 2015-2020 – första gången den 3 mars 2015 (se under Material FÖ SEM mm): jfr utdrag ur Skatteförfarandepraktikan – med straff- och europarättsliga aspekter (10 kap.): svenska (Swedish) resp. English (engelska). Därvid framhåller jag betydelsen av processrätten för att beskriva förhållandena mellan regler för vilka kompetensen tillhör Sveriges riksdag, EU:s institutioner eller Europarådet. Jfr även min artikel om Europatrappan: Bal 2017. [Boken Skatteförfarandepraktikan – med straff och europarättsliga aspekter återfinns för övrigt under PFS Böcker, 018Grön.]

T2. Tip-offs to researchers in the field of the EU law and to students before my lectures and seminars on the EU Master programme at Södertörn University (Sh) [T2=T1 translated into English]

Regarding what researchers in the field of the EU law and students writing esays on some subject within the field of the EU law respectively should consider concerning the method question and the language question I summarize the following:

A purely law dogmatic method should be avoided, and instead should a comparative method or a law dogmatic method completed with a comparative be used. If it is a matter of problems regarding implementation of directives into national legislation, an internal perspective should be adopted on the EU law by the comparison. This means that the material for comparison should at least consist of the legislation in the field in question in Sweden and in another Member State of the EU. If a third country is also chosen, must that country be weighted regarding what principles concerning the subject in question that apply there. For example, concerning the subject of VAT law it must be examined whether the third country has a VAT in its economy fulfilling the principles in article 1(2) of the EU’s VAT Directive (2006/112/EC) which determine what constitutes the VAT principle according to the EU law, i.e. what constitutes VAT according to the EU law. Otherwise the comparison with the third country is pointless where the impementation question is concerned. The demand on a thesis with respect of its usefulness is then lost already in the beginning of the work, if it is a matter of a directive that shall be implemented into national legislation, since article 288 third paragraph of the Treaty on the Functioning of the EU (the Functional Treaty) means that the Member States are bound by the purpose of the directive in question. One of the interpretation principles of the Court of Justice of the EU (CJEU) is the teleological interpretation principle, which thus should be related to the mentioned primary law rule meaning that a directive is binding to its purpose for the Member States. Thus, one cannot just accept for example the OECD’s information that three quarters of the world’s countries have VAT, if it is VAT according to the EU law that is supposed to be compared with a third country. This was a problem for me at a seminar at Juridicum in Lund in September 2008, when a professor uncritically stated the mentioned information from the OECD. Neither did the same professor know that Finland in its VAT act considers non-legal entities as tax subjects. It is precisely the tax subject that must be regarded, to be able to problemize questions on the tax object concerning the subject of VAT law. That has only been done properly in two other theses except my own two theses.

If it on the other hand is a matter of a perspective of economics being adopted to for instance VAT, comparisons with third countries can be made without any particular trial according to what I have recently stated, since it then is not a matter of a study in the subject in question, but a study about the subject in question. Thus, it is not in the first place a matter of an implementation question regarding a directive, and then is also the language question in itself less important, why the English as a lingua franca typically can function well as a language for the work in question, with respect of the position of English in the Swedish school system. With a perspective of economics on the subject in question, the method should be completed with empirical studies in the form of inquiries to various appliers, both in a primary norm perspective and a secondary norm perspective.

However, an essay mentioning an EU-directive should regard both the Swedish and French language versions of a CJEU-verdict, since the directive shall be implemented into Swedish legislation and the CJEU’s language for its deliberations traditionally is French, which inter alia professor Ulf Bernitz deems shall be decisive for difficult interpretations of CJEU-verdicts. The language of the case at hand by the CJEU should also be considered, if it is possible for the author. These advice on my part apply regardless whether the legal act from the EU is a directive or a regulation or a directive together with a regulation (like concerning the VAT).

My above-mentioned recommendations are of course not exhaustive, but I may, regarding for instance tax rules which content are governed by the EU law, also mention something like that the CJEU may be considered emphasizing the principle of an effective collection as a law political aim with the VAT before the actual charging of the tax (the VAT), which I concluded already in my licentiate’s dissertation, that the purpose with a tax system is precisely that the collection to the financing of the welfare shall work. In a perspective of deconstruction, the system can be dismissed, if it is not possible to improve due to the analysis meaning that any synthesis is not possible. This is in short what I mean when I state that the economists should not be allowed to make any tax tables, if not the importance of the enterprise tax law for the entrepreneur in a procedural situation can be evaluated. The project that I am still aiming to go further with, The Use of Tax revenues (Sw., Användningen av skattemedel), is the reason for me having written the books on The Making of Tax Laws and regarding Law and Language, i.e. for me having aimed to make a preliminary study to thus developing fiscal sociology in Sweden. Legal Semiotics can be used as a tool in that context and should be used to develop the law dogmatic method, so that interpretation and systematization of current law will not be limited to concern semantic, syntactic and logical problems, but the text to be interpreted will be put in a context where signs (Sw., tecken) get an importance for the interpretation result, like I am describing in my article in the JFT from 2018: JFT 5 2018, s. 307-328, Juridisk semiotik och tecken på skattebrott i den artistiska miljön, English, On signs of tax crime in an artistic environment].

From the seminars that I have held so far on the EU Master programme at the Sh, I repeat especially to writers in the field of the VAT law my warnings to use the expressions EU-VAT (Sw., EU-moms) and EU law method (Sw., EU-rättslig metod) respectively and for conceptions about the EU constitutionally, according to the following:

There is no EU-VAT and neither any EU-tax. There was discussions about an EU-tax in 2004, but it has been put on ice in the EU’s long-term budgets. The CJEU applies certain interpretation principles, but the research does not have any EU-method. Contradictory arguments can be misleading: ”if a is true must b be false” is irrelevant, if both a and b are false and the researcher should seek c and perhaps d, e and so on. If 1 + 1 can become 3, induction exists, and not only deduction.

Regarding the question of an EU-tax, I state in my doctor’s thesis and in articles that such a tax should be introduced. It eould mean that the EU Commission could sue Member States before the CJEU, if they are not using tax revenues for the welfare, but let corruption rage at home. To ”learn” Member States like Romania and Bulgaria to apply for EU-subsidies, opens for more corruption, why the EU must give itself a direct influence by establishing an EU-tax – which can exist together with national taxes. The introduction of an EU-tax would, as I have also mentioned, open for the introduction of a gross tax replacing inter alia the VAT.

All writers within the EU law should emphasize an awareness of the EU not being a State

The EU is not a State, but an international intra-state organization with a, to a large extent, supranational character. The principle of the EU law’s primacy before national law is fundamental for the EU law’s impact in the Member States [see the EU-case 6-64 (Costa)]. A constitution for Europe was adopted in 2004, but it was not ratified by all Member States, why the principle was not codified. Compare regarding my idea of a norm hierarchy in the form of a European stepladder (staircase), Sw., Europatrappan, which I have presented at lectures by Sh 2015-2020 – the first time on 3 March, 2015 (see under Material FÖ SEM mm): cp. excerpt from Skatteförfarandepraktikan – med straff- och europarättsliga aspekter (Ch. 10): Swedish and English. Thereby, I point out the importance of the procedural law for the purpose of describing the relationship between rules for which the competence belongs to the Swedish Parliament (Sveriges riksdag), to the EU’s institutions or to the Council of Europe. Cp. also my article about Europatrappan: Bal 2017. [The book Skatteförfarandepraktikan – med straff och europarättsliga aspekter is by the way to be found under PFS Böcker, 018Grön.]

Övriga av mina forskningsinriktade artiklar avseende moms i Balans fördjupning / The others of my articles aiming at research regarding VAT in Balans fördjupning

För övrigt får jag beträffande mervärdesskatterätten även hänvisa till följande av mina forskningsinriktade artiklar i Balans fördjupning: Mervärdesskattens yttre gränser – en modell för forskare och processförare vid jämförelse av mervärdesskattelagen med EU-rätten, Bal 2019, Fördj.bil. 3 s. 19-26 (8 sidor); och Matematikfällan i forskningen – avseende mervärdesskatterätten, Bal 2020, Fördj.bil. 2 s. 17-27 (11 sidor).

By the way, I may concerning the VAT law also refer to the following of my articles aiming at research in Balans fördjupning: The VAT’s external limits – a model for researchers and solicitors at comparison of the value-added tax act with the EU law, Bal 2019; and The Trap of Mathematics in the Research – regarding the VAT law, Bal 2020.

Vid mina föreläsningar och seminarier på EU-magisterprogrammet vid Sh kommer jag fr.o.m. 2023 att använda i första hand / At my lectures and seminars on the EU Master programme at the Sh I will from 2023 in the first place use:

Indirekta skatter – forskningen i Sverige och EU-rätten (040Blå), för svenskspråkig grupp.

 

Indirect taxes – the research in Sweden and the EU law (041Blå), for the English-language group.

  • Info about 041Blå.

 

  • Den som litet enklare vill sätta sig in i forskningsfrågorna i min serie om tre artiklar i JFT, sammanställda i 040Blå om sammanlagt 113 sidor, kan börja med mina fyra artiklar i Balans fördjupning om sammanlagt 31 sidor. De är sammanställda i i 042Blå, Indirekta skatter – en introduktion till forskningen i Sverige och EU-rätten.
  • Info om 042Blå.

 

  • He or she who wants a more simple way to go into the research questions in my series of three articles in the JFT, compiled into 041Blå of totally 113 pages, can begin with my four articles in Balans fördjupning of totally 31 pages. They are compiled into 043Blå, Indirect taxes – an introduction to the research in Sweden and the EU law.
  • Info about 043Blå.

 

Vid min särskilda föreläsning på EU-magisterprogrammet vid Sh om svenska språkets ställning kommer jag fr.o.m. 2023 att använda i första hand / At my special lecture on the EU Master programme at the Sh on the position of the Swedish language I will from 2023 in the first place use:

Momsforskningen i Sverige – studiematerial avseende svenska språkets ställning (039Blå). Info på svenska / Info in English.

Boken består i en artikel som jag har skrivit i JFT på svenska och översatt till engelska samt låtit översätta till finska (suomi), och de tre språkversionerna återfinns under Artiklar samt här / The book consists of an article that I have written in the JFT in Swedish and translated into English, and I have hired ArthemaxX Business Services in Finland to translate the article into Finnish (suomi): JFT 6 2021, s. 412-447; English (engelska); suomi (finska/Finnish).

Andra rättsområden som kan vara av intresse för bedömning av t.ex. en momsfråga

Fördraget om EU:s funktionssätt (FEUF) stipulerar bland annat de så kallade fyra friheterna för rörligheten mellan EU:s medlemsstater av varor, tjänster, personer och kapital samt principen om etableringsfrihet för EU:s medborgare och företag i medlemsstaterna. De fyra friheterna återfinns i: artikel 28 FEUF, avseende varor; artikel 56 FEUF, avseende tjänster; artikel 45 FEUF, avseende personer; och artikel 63 FEUF, avseende kapital. Principen om EU-medborgarnas rätt till fri etablering inom unionen återfinns i artikel 49 FEUF.

Nämnda principer är avgörande för att den inre marknaden ska upprättas och fungera. För den fria rörligheten avseende varor är det viktigt att företag har momsregistreringsnummer – VAT-nummer – så att gränsöverskridande handel kan ske mellan medlemsstaterna utan tullklarering. Beträffande de indirekta skatterna är det därför viktigt i samband med t.ex. momsutredningar att korrekt skilja på varor och tjänster.

Genom momsreformen den 1 juli 2023 har sekundärrätten på momsområdet genomförts i mervärdesskattelagen (2023:200), ML, bland annat genom att begreppet materiella tillgångar har ersatt vara. Jämför 5 kap. 7 § ML och artikel 15 i EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG). Emellertid saknas det sekundärrättsligt stöd för vad som avses med tjänst, eftersom det inte finns någon bestämmelse i mervärdesskattedirektivet som ger direkt eller understödjande ledning för bestämningen av tjänst. Det finns dock primärrättsligt stöd för innebörden i termen tjänst, genom artikel 57 första stycket FEUF, som har följande lydelse: ”Som ’tjänster’ i fördragens mening ska anses prestationer som normalt utförs mot ersättning, i den utsträckning de inte faller under bestämmelserna om fri rörlighet för varor, kapital och personer”.

Genom momsreformen den 1 juli 2023 utmönstrades definitionerna av vara och tjänst som fanns i mervärdesskattelagen (1994:200), men avsnitt 12 201 010 Varor respektive tjänster i min bok Momsrullan IV: En handbok för praktiker och forskare, (025Blå), kan ändå vara av intresse vid resonemang om termerna.

Även om termerna vara respektive tjänst inte definieras i vare sig mervärdesskattedirektivet eller i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för mervärdesskattedirektivet (den så kallade tillämpningsförordningen) är det enligt min mening på grund av nämnda reform av desto större intresse i samband med momsutredningar att bredda perspektivet framför allt på tjänst, så att en åtskillnad mot vara kan ske utifrån andra rättsområden som styrs av EU-rätten, såsom bolagsrätten och immaterialrätten. Därvidlag hänvisar jag till primärrätten, där således artikel 57 FEUF innehåller en definition av begreppet tjänst, vilken gäller även på andra områden än skatteområdet, såsom beträffande exempelvis bolagsrätten och immaterialrätten. Ett annat sådant område är produktansvaret, där produktansvarslagen (1992:18) i grunden bygger på EG:s produktansvarsdirektiv (85/374/EEG). På det området är anbringande av CE-märke på produkter inom vissa produktområden avgörande för fri cirkulation inom EU/EES-området.

En intressant jämförelse med produktansvarsreglerna, när det gäller termerna vara respektive tjänst, gäller datorer och begreppen maskinvara respektive programvara, vilka jag berör i avsnitt 5.3.2 Särskilt om datorer i min Produktansvar – introduktionsbok: Tredje upplagan (009Röd). Maskinvarans alla delar är lösa saker och utgör produkter i produktansvarslagens mening. Programvaran är dock inte lösa saker, utan intellektuella alster, varför de inte omfattas av produktansvarslagens produktbegrepp. Emellertid utesluter det inte att ett fel i programvaran kan ge upphov till
produktansvar. En materiell tillgång är en vara i momshänseende, och sålunda kan enligt min mening, beträffande datorer, maskinvara hänföras till vara momsmässigt sett. Även om ett intellektuellt alster såsom programvara finns på ett fysiskt medium (en lös sak), bör det dock inte anses utgöra vara, utan tjänst, om sådant medium enbart är en bärare av rätten till det intellektuella alstret (och oavsett huruvida programvaran kan ge upphov till produktansvar). Jämför avsnitt 12 201 010 Varor respektive tjänster i min bok Momsrullan IV: En handbok för praktiker och forskare, där jag bland annat anför att om en vara enbart är bärare av en rättighet är produkten en tjänst.

– Ang. VAT-nr: jfr Momsrullan IV: En handbok för praktiker och forskare, avsnitt 21 121 300 Varuutförsel från Sverige till annat EU-land (025Blå).

– Ang. CE-märket och EU-miljömärket: jfr Produktansvar – introduktionsbok: Tredje upplagan, kapitel 2 CE-MÄRKET OCH EU-MILJÖMÄRKET (009Röd).

Beskattningsbara transaktioner enligt kapitel IV i tillämpningsförordningen – särskilt om s.k. VoIP

I kapitel IV i tillämpningsförordningen har tillämpningsföreskrifter fastställts för reglerna om beskattningsbara transaktioner i artiklarna 24-29 i mervärdesskattedirektivet. Närliggande till problematiken med bestämningen av termerna vara respektive tjänst beträffande datorer är artiklarna 6a.1 respektive 7, vilka berör tillhandahållande av telekommunikationstjänster respektive tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg. I förstnämnda hänseende har under flera år Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten genomfört utredningar avseende det fenomen som brukar benämnas mervärdesskattebedrägerier av så kallad karuselltyp (karusellhandel), varvid tjänster i form av IP-telefoni (VoIP, Voice over Internet Protocol) har förekommit i sådana fall, exempelvis i samband med oegentligheter vid handel med elektronikprodukter, såsom datorer, mobiltelefoner m.m.

Under PFS Utbildning Skatt anger jag ett antal kurser som jag håller, t.ex. Momsbedrägerier genom karusellhandel, varvid jag anger att min artikel Momsbedrägerier av så kallad karuselltyp och NJA 2018 s. 704, SvSkT 2 2022, s. 118-130, ingår i kursmaterialet. I artikeln noterar jag bland annat att VoIP sedan 2015 anges i artikel 6a.1 b) i tillämpningsförordningen som ett exempel på telekommunikationstjänster enligt artikel 24.2 i mervärdesskattedirektivet. Att så är fallet visar enligt min mening på att VoIP inte sig bör anses utgöra ett tecken på förekomst av momsbedrägeri i en transaktionskedja.

Att karusellhandel bör beforskas visar sig enligt min mening i att det har förflutit lång tid sedan jag höll ett föredrag i ämnet på Svensk Juriststämma 2001-11-14 (Stockholmsmässan i Älvsjö) – i VJS regi. Föredraget finns tillgängligt under F13 (under rubriken Särskilt om skatt och straffrätt), och jag har också med det i kursmaterialet till Momsbedrägerier genom karusellhandel. Sedan jag höll kursen första gången 2022-11-30 (i IFJU:s regi) har jag författat ytterligare i ämnet, nämligen artiklarna ”Livsmedelspriserna föranleder lagändringar och planering avseende indirekta skatter” (i Dagens Juridik 2023-03-15) och Skenfaktura med momsdebitering – konsekvenser för skatt och redovisning (i Balans fördjupning 2023-06-13) , vilka återfinns under Artiklar. Dessa artiklar lägger jag till det omfattande kursmaterialet till Momsbedrägerier genom karusellhandel, där det bland annat dessutom ingår en artikel som i viss mån berör karusellhandel i samband med artikel 9 i kapitel IV i tillämpningsförordningen, angående att försäljning av en option under vissa omständigheter ska anses utgöra ett tillhandahållande av tjänster enligt huvudregeln i artikel 24.1 i mervärdesskattedirektivet, nämligen artikeln Konkurrensfördelar med varuomsättningar efter momsfria omsättningar av varor i vissa lager och av finansiella tjänster (i Balans fördjupning 2018-01-18), vilken återfinns under Artiklar.

Min förhoppning är att någon genomför ett större utredningsprojekt eller forskning angående karusellhandel, vilket är en företeelse utan någon precis definition och som jag därför benämner ett fenomen – ett som det verkar ständigt återkommande fenomen. Under tiden har jag mer i artikelväg på gång som – jämte nämnda kursmaterial i övrigt – även kan fungera som forskningsförberedande angående moms och karusellhandel.

Mer om moms

PM etc. ang. momsreformen 1991, genom SFS 1990:576; bet. 1989/90:SkU31, prop. 1989/90:111 och SOU 1989:35 – Reformerad mervärdeskatt m.m.

Utredningen SOU 1989:35 Del I och II – Reformerad mervärdeskatt m.m.: se SOU 1922-1999 på Regina (KB) https://sou.kb.se/.

Kopia på PM av 1989-09-25, vilket jag upprättade under min tid hos Riksskatteverket (RSV) och som avser dels RSV:s interna uppfattningar hos olika avdelningar om utredningen SOU 1989:35, dels svaren från RSV:s underremissinstanser beträffande utredningen. Underremissinstanserna var de olika skattemyndigheterna i länen.

Eftersom den svenska skatteförvaltningen sedan 2004 består i en enda rikstäckande myndighet, Skatteverket (SKV), torde det numera inte förekomma att synpunkter på skattereformer fångas upp officiellt sett från skatteförvaltningen i olika delar av landet. RSV:s PM 1989-09-25 är således unikt och alltjämt av intresse för forskningen eller avancerade processer om moms, eftersom utredningen SOU 1989:35 bland annat innebar att tjänstebegreppet anpassades den 1 januari 1991 till EU-rätten på området, genom ändring enligt SFS 1990:576 av lagen (1968:430) om mervärdeskatt – föregångaren till den gällande mervärdesskattelagen (1994:200).

Nyhetsbrev om moms och andra skattefrågor, utgivet av mig 1998-2011

Översikt avseende nyhetsbreven (Nyh), vilka i följande fall återfinns i särskilda filer:

Nyh 5 2007; Nyh 1 2004; Nyh 7 2003; Nyh 4 2003; Nyh 3 2003; Nyh 2 2003; Nyh 1 2003; Nyh 2 2002; Nyh 1 2002; Nyh 2 2001; Nyh 1 2001; Nyh 6 2000; Nyh 5 2000; Nyh 4 2000; Nyh 3 2000; Nyh 2 2000; Nyh 1 2000; Nyh 7 1999; Nyh 6 1999; Nyh 5 1999; Nyh 4 1999; Nyh 3 1999; Nyh 2 1999; Nyh 1 1999; Nyh 8 1998; Nyh 7 1998; Nyh 6 1998; Nyh 5 1998; Nyh 4 1998; Nyh 3 1998; Nyh 2 1998; Nyh 1 1998.

Remissyttranden om moms från Sveriges advokatsamfund till Finansdepartementet, där jag har medverkat vid arbetet med yttrandet

Jag har direkt medverkat i arbetet med följande remissvar (R):

R-2005/1212 (2005-09-26); R-2004/1266 (2004-12-22); R-2003/0656 (2003-08-20).

Sveriges advokatsamfund har också tackat för min medverkan 2005, 2004 och 2003.

[Ang. R-2004/1266: jfr även under Artiklar, NJ 1 2005 och SvSkT 2 2005.]

 

 

Copyright 2023 © All rights reserved by Björn Forssén