Diverse länkar

OBS! Med denna länksamling avser jag att ge i första hand studenter exempel på organisationer etc. för kompletterande informationsinhämtande till studier i olika ämnen. Kom ihåg att själv kontrollera hur aktuella de hemsidor etc. är till vilka länkarna går.

Sveriges riksdag och Regeringen etc. samt Sveriges advokatsamfund

Sveriges riksdag Riksdagen; Svensk författningssamling (SFS), m.m. finner Du i Lagrummet. [SOU finner Du även via dessa båda länkar: Digitaliserade SOU 1922-1999 Regina (KB) samt SOU efter 1999.]

Regeringen Regeringen; Sveriges Kungahus SK (Konungen statschef; Regeringen tecknar Sveriges firma.)

EU-nämnden – ett organ i Sveriges riksdag där riksdag och regering samråder i EU-frågor. Regeringen förankrar sin EU-politik i riksdagens EU-nämnd.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Regeringskansliet - finansdepartementet) ESO

Skatterättsnämnden SRN [För förhandsbesked före 2007 hänvisar SRN till SKV:s rättsfallsprotokoll (länk till SKV nedan).]

Justitieombudsmannen JO; Justitiekanslern JK; Riksrevisionen RiR [Myndighet under Riksdagen. Före den 1 juli 2003 Riksrevisionsverket (under Regeringen) och Riksdagens revisorer (under Riksdagen).]; Finanspolitiska rådet FR (Myndighet bildad 1 augusti 2007 som granskar Regeringens finanspolitik); Statens ansvarsnämnd SAN; Kammarkollegiet KamK; Universitetskanslersämbetet UKÄ; Riksbanken RB (Sveriges centralbank); Riksgälden (Riksgäldskontoret) RG (RG hanterar statsskulden.)

Utrikesdepartementet UD; SWEDEN ABROAD (den officiella webbplatsen för Sveriges ambassader och konsulat i världen)

Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundet

Vissa svenska myndigheter och branschorganisationer/fackföreningar, etc.

Allmänna reklamationsnämnden ARN

ALMI; Arbetsförmedlingen AF [Den 1 januari 2008 övertogs Arbetsmarknadsstyrelsens (Ams), Arbetsmarknadsverkets och länsarbetsnämndernas uppgifter av Arbetsförmedlingen]

Arbetsgivarverket (Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare och en förvaltningsmyndighet.)

Arbetsmiljöverket AV (före 2001 Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen)

Boverket (Boverket är myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende. Boverket och Bostadskreditnämnden (BKN) slogs ihop till nuvarande Boverket den 1 oktober 2012 genom att BKN:s verksamhet överfördes till Boverket. BKN var en statlig myndighet under socialdepartementet, och hade två roller – en roll som expertmyndighet och en roll som aktör på marknaden.)

Centrala studiestödsnämnden CSN

Diskrimineringsombudsmannen DO [Den 1 januari 2009 slogs flera myndigheter samman till DO, nämligen Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen.]; Jämställdhetsmyndigheten JäM; Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd MFoF (MFoF är en statlig kunskapsmyndighet med ansvar för familjerätt, föräldraskapsstöd och familjerådgivning.); Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF (MUCF är en statlig myndighet där ungas levnadsvillkor och civila samhällets förutsättningar alltid är i fokus.)

Domstolsverket DV

Ekonomistyrningsverket ESV (ESV har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV publicerar Statsliggaren som är en sammanställning av samtliga myndigheters regleringsbrev.)

Energimyndigheten EM (Förvaltningsmyndighet, uppdrag av Regeringen); Elsäkerhetsverket (Elsäkerhetsverket hör till Infrastrukturdepartementet, och har uppdraget att arbeta för hög elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC, det vill säga störningsfri el.); Svenska kraftnät svk (Svk är ett statligt affärsverk som är systemansvarig myndighet för kraftsystemet i Sverige och som förvaltar och utvecklar Sveriges transmissionsnät för el. Svk är också elberedskapsmyndighet och tillsynsvägledande myndighet i frågor om dammsäkerhet.); Energimarknadsinspektionen Ei (Ei har till uppgift att följa och analysera utvecklingen på el-, naturgas- och fjärrvärmemarknaderna, och lämna förslag till ändringar i regelverk, eller andra åtgärder, för att främja marknadernas funktion. Detta gäller främst för den svenska marknaden, men Ei deltar också i regelutvecklingen inom Norden och EU. En av Ei:s huvudsakliga uppgifter är att säkerställa att marknadernas aktörer följer lagar och regler inom energiområdet.)

Statens jordbruksverk - jordbruksverket; Skogsstyrelsen (Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Skogsstyrelsen får uppdrag från regeringen, bland annat i det årliga regleringsbrevet. Dessa uppdrag kompletterar Skogsstyrelsens grunduppdrag och dess ordinarie verksamhet.); Havs- och vattenmyndigheten HaV (HaV arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.)

Folkhälsomyndigheten FHM (jfr även nedan ang. WHO resp. ang. CDC i USA); Läkemedelsverket LV(jfr även nedan ang. FDA i USA); Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB [MSB bildades 1 januari 2009. Föregångarna till MSB är: Krisberedskapsmyndigheten (KBM), Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Föregångaren till KBM, som verkade 1 juli 2002-31 december 2008, var Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), som verkade 1 juli 1986-30 juni 2002.]; Socialstyrelsen SocSt; Inspektionen för vård och omsorg IVO(Före den 1 juni 2013 bedrev Socialstyrelsen tillsynen över hälso- och sjukvården och socialtjänsten.); Försäkringskassan (sedan 2005 ingår Riksförsäkringsverket)FK; Inspektionen för socialförsäkringen ISF; eHälsomyndigheten (Myndigheten ansvarar för e-recept, leder regeringens satsningar på e-hälsa och erbjuder ett antal e-hälsotjänster.); Myndigheten för arbetsmiljökunskap Mynak (Mynak är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och startade 1 juni 2018.); Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv.); SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (är en myndighet som utvärderar metoder och insatser inom sjukvård, tandvård, socialtjänst och området funktionstillstånd/-hinder); Statens medicinsk-etiska råd Smer (Smer är ett av regeringen tillsatt organ som har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv.); Tandvårds– och läkemedelsförmånsverket TLV; 1177 Vårdguiden; Statens veterinärmedicinska anstalt SVA (SVA är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag, och ligger under Näringsdepartementet. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö med diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning.)

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR: Utgivare av Tidningenbalans; Revisorsinspektionen (f.d. Revisorsnämnden) RI; Srf konsulterna srfkonsult(f.d. SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund); Bokföringsnämnden BFN; International Accounting Standards Board IASB; Bolagsverket BV; Patent– och registreringsverket PRV; Företagarna FT

Försvarets materielverk FMV; Försvarets radioanstalt FRA (Civil myndighet, uppdrag av Regeringen.); Inspektionen för strategiska produkter ISP [bildad den 1 februari 1996, tidigare Krigsmaterielinspektionen (KMI) och Regeringskansliet]; Kemikalieinspektionen KEMI; Strålsäkerhetsmyndigheten SSM (före den 1 juli 2008 SKI och SSI)

Institutet för Framtidsstudier IF; IVA - Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien IVA; IVL Svenska Miljöinstitutet IVL; Totalförsvarets forskningsinstitut FOI; Vetenskapsrådet VR

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) – före 2021 Datainspektionen (DI); Finansinspektionen FI; SwedSec Licensiering AB (SwedSec) [startades 2001 av Föreningen Svensk Värdepappersmarknad (f.d. Svenska Fondhandlareföreningen)]. SwedSec är ett branschorgan för företag som står under FI:s tillsyn och är aktiva på värdepappersmarknaden; SWEDAC: SWEDAC är en myndighet som kontrollerar efterlevnaden av krav på kvalitet och säkerhet i syfte att underlätta för varor och tjänster att fritt röra sig över gränserna. Myndigheten hör till utrikesdepartementet och rapporterar till utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor. SWEDAC har sina rötter i SP, Statens provningsanstalt, som i dag har namnet RISE, Research Institutes of Sweden; Swerim AB (Swerim) – Swerim bildades 1 oktober 2018, och är ett ledande metallforskningsinstitut som bedriver industrinära forskning och utveckling kring metaller och deras väg från råmaterial till färdig produkt. Swerim finns i Luleå och Stockholm, och ägs till 80 procent av industrin och till 20 procent av svenska staten genom RISE, Research Institutes of Sweden.

Kommerskollegium KomK; Konjunkturinstitutet KI; Konkurrensverket KKV

Konsumentverket KO; Livsmedelsverket LV (jfr även nedan ang. FDA i USA)

Kriminalvården KV (före 2006 Kriminalvårdsverket, KVV) – Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivård.

Kriminellas revansch i samhället KRIS – KRIS bildades 1997 i Stockholm, och är en ideell förening där före detta kriminella och missbrukare hjälper varandra tillbaka in i samhället.

Krisinformation från svenska myndigheter Krisinformation.se

Kungliga biblioteket KB (KB är bibliotek och även bl.a. tilldelare i Sverige av nummer i serierna ISBN och ISSN.); Läromedelsförfattarna (f.d. Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, SLFF)

Kustbevakningen (Kustbevakningen är en statlig myndighet.) Jfr även nedan ang. Frontex.

Landsorganisationen LO; Jusek; Unionen; Vision (före 2011 SKTF); Svenskt Näringsliv SN (före 2001 SAF och Sveriges Industriförbund)

Lantmäteriet LM; Sveriges geologiska undersökning SGU; Fastighetsägarna ; Sveriges Byggindustrier (f.d. Byggentreprenörerna) SB

Luftfartsverket LFV (jfr även nedan ang. Federal Aviation Administration, FAA i USA)

Länsstyrelserna LSt; Sveriges Kommuner och Regioner SKR (före 27 november 2019 SKL, och ännu tidigare Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet)

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must (Must bedriver verksamhet inom försvarsunderrättelsetjänst, militär underrättelsetjänst och militär säkerhetstjänst. Regeringen och överbefälhavaren är Musts uppdragsgivare. En del av Must är underrättelseorganet KSI, dvs. Kontoret för särskild inhämtning. KSI är inte en öppen organisation, och enligt Wikipedia är namnet på KSI-chefen och hela namnet på andra anställda sekretessbelagt.); Myndigheten för psykologiskt försvar mpf (Mpf inrättades den 1 januari 2022, och är en statlig myndighet under regeringen. Huvudkontoret ligger i Karlstad och kontor finns även i Solna.)

Momsinstitutet MI (På hemsidan anges följande info om MI: "Momsinstitutet har till uppgift att främja forskning och utbildning inom mervärdesskatterättens område. Verksamheten kan även omfatta punktskatter. Det bildades 2002 och tillhörde till en början formellt Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Sedan 2013 drivs Momsinstitutet av Föreningen för forskning om mervärdesskatt och andra indirekta skatter." Det framgår dock inte vem som har givit/ger MI i uppdrag att utföra uppgiften i fråga. Uppdragsgivaren anges således inte på MI:s hemsida.)

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys är en statlig myndighet som har till uppgift att utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet.)

Myndigheten för delaktighet MFD (MFD svarar inför regeringen och arbetar för att främja ett samhälle som ska vara användbart och tillgängligt för alla.); Myndigheten för digital förvaltning DIGG (DIGG har till uppdrag att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig, och ska också stötta regeringen med underlag och analyser.)

Naturvårdsverket (Naturvårdsverket är en statlig myndighet för miljöfrågor som arbetar på uppdrag av den svenska regeringen med miljöfrågor inom Sverige, inom EU och internationellt.); Klimatpolitiska rådet (Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.)

Polisen Polisen; Säkerhetspolisen SÄPO; Nationellt forensiskt centrum NFC; Rättsmedicinalverket RMV; Brottsförebyggande rådet BRÅ; Ekobrottsmyndigheten EBM; Åklagarmyndigheten; Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (Riksenheten bildades den 1 januari 2018 genom att Åklagarmyndighetens tre internationella åklagarkammare slogs samman till en organisatorisk enhet. Riksenheten har arbetsställen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kansliort är Stockholm.); Trafikverket TV (Den 1 april 2010 skapades Trafikverket, som tog över Banverkets och Vägverkets verksamheter samt delar av Sjöfartsverkets ansvarsområden. Ang. Sjöfartsverket, jfr nedan.); Transportstyrelsen TT

Post- och telestyrelsen PTS (Post- och telestyrelsen är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige.); Myndigheten för press, radio och tv MPRT (MPRT arbetar för yttrandefrihet och mångfald på mediemarknaden. MPRT tillhör Kulturdepartementets ansvarsområde. MPRT deltar aktivt i två samarbetsorgan inom EU, EPRA och ERGA.); Myndigheten för tillgängliga medier MTM (MTM tillhör Kulturdepartementet. MTM:s uppdrag är att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier och arbeta för att alla ska ha tillgång till litteratur och samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar, oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning.)

Riksantikvarieämbetet

Rymdstyrelsen (Rymdstyrelsen är Sveriges rymdmyndighet. Rymdstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet och ansvarar för statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling.)

Sjöfartsverket (På uppdrag av Sveriges regering ansvarar Sjöfartsverket för tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet till sjöss.) Jfr även ovan ang. Trafikverket.

Skatteverket SKV (SKV ersatte den 1 januari 2004 Riksskatteverket och de 10 regionala skattemyndigheterna.); Kronofogden eller Kronofogdemyndigheten, KFM (Den 1 juli 2006 slogs de 10 regionala kronofogdemyndigheterna samman till en rikstäckande myndighet, KFM. KFM är sedan den 1 januari 2008 en egen myndighet, fristående från SKV – före 2004 Riksskatteverket. KFM lyder under Finansdepartementet.); Migrationsverket MIG; Statistiska centralbyrån SCB (jfr även nedan ang. ONS i Förenade kungariket); Tullverket Tull

Statens haverikommission SHK (SHK är en myndighet under Justitiedepartementet, och har till uppgift att från säkerhetssynpunkt utreda alla typer av allvarliga civila eller militära olyckor och tillbud, oavsett om de inträffar till lands, till sjöss eller i luften.)

Statens konstråd (Statens konstråd, grundat 1937, är en statlig myndighet under Kulturdepartementets område för bildkonst, arkitektur, form och design)

Statens servicecenter SSC (SSC bildades den 1 juni 2012, och är en statlig myndighet under Finansdepartementet vilken ska bidra till en effektiv och tillgänglig statsförvaltning.)

Stockholm International Peace Research Institute SIPRI; Raoul Wallenberg-Institutet RWI; Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Sida; Svenska Institutet SI; Svenska kyrkan SvKy; Myndigheten för stöd till trossamfund msst

Svenska institutet för europapolitiska studier Sieps (Sieps är en statlig myndighet som tar fram forskningsbaserade analyser i europapolitiska frågor.)

Svenska Institutet för Standarder SIS

Svenska Röda Korset RK

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI (en expertmyndighet under Miljödepartementet). Jfr även nedan ang. Meteorologiska världsorganisationen – förkortning på eng., WMO.

Sveriges Television SVT; TV4

Tillväxtverket TVV; Regelrådet (beslutsorgan inom TVV) RegelR; Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys; Sweden’s Development Finance Institution Swedfund

Universitets- och högskolerådet UHR (UHR är en statlig myndighet med uppdrag inom utbildningsområdet. Utbyten.se är UHR:s webbplats för internationellt samarbete och utbyte – jfr nedan ang. Erasmus+.); Myndigheten för yrkeshögskolan MYh (MYh har som huvuduppdrag att ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige och verka för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens.)

Utrikespolitiska institutet UI. UI är ett oberoende institut och en plattform för forskning och information om utrikespolitiska frågor.

Valmyndigheten [Valmyndigheten inrättades den 1 juli 2001, och ansvarar centralt för genomförandet av val och landsomfattande folkomröstningar. Valmyndigheten ersatte Riksskatteverket (RSV) som högsta ansvariga myndighet för val. RSV ersattes av Skatteverket (SKV) den 1 januari 2004 (jfr ovan ang. SKV). Sedan den 1 april 2016 är SKV värdmyndighet för Valmyndigheten.]

Vissa domstolar etc. inom och utom Sverige

Högsta förvaltningsdomstolen HFD [För domar och beslut, m.m.: klicka vidare på Avgöranden (HFD benämndes Regeringsrätten före 2011).]

Högsta domstolen HD [För vägledande domar och beslut (prejudikat), m.m.: klicka vidare på Avgöranden.]

AD Arbetsdomstolen

Försvarsunderrättelsedomstolen, även kallad FRA-domstolen, är en specialdomstol som prövar ansökningar om tillstånd till signalspaning. Jfr ovan ang. FRA.

Patent– och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt / Patent– och marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt

Hälso– och sjukvårdens ansvarsnämnd HSAN

Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut SCCinstute

Permanenta skiljedomstolen (Haagtribunalen) PCA (Sverige deltar sedan etableringen 1902)

Europadomstolen ECtHR; EU-domstolen EUD; EFTA-domstolen eftacourt (Europadomstolen har sitt säte i Strasbourg i Frankrike. EU-domstolen respektive EFTA-domstolen har sina säten i Luxemburg.)

WTO-domstolen WTO (Klicka vidare på Trade Topics och på Dispute Settlement.)

Internationella brottmålsdomstolen – förkortning på eng., ICC (jfr nedan)

Europarättsliga organisationer m.m.

Den Europeiska unionen (EU), dess institutioner m.m. samt sammanhang där EU eller flera av dess medlemsstater deltar

EU:s officiella hemsida EU

EU och EU-rätten vissa bakgrundsfakta etc.

EU har sitt ursprung i fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen som undertecknades 1951 i Paris och i Romfördragen, dvs. fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, vilka undertecknades i Rom 1957. EU upprättades genom fördraget om Europeiska unionen (FEU), vilket också kallas Maastrichtfördraget, och som undertecknades den 7 februari 1992 i Maastricht (Nederländerna) och trädde i kraft den 1 november 1993. Genom Lissabonfördraget (jfr nedan), som trädde i kraft den 1 december 2009, blev EU en enda juridisk person som ersatte och efterträdde Europeiska gemenskapen – gemenskapsrätten ersattes samtidigt av unionsrätten eller EU-rätten som begrepp.

EU har även folkrättslig handlingsförmåga, dvs. så kallad traktatkompetens. EU-rätten skiljer sig från traditionell statsrätt och internationell rätt i allmänhet (allmän folkrättslig traktaträtt), eftersom den är en rättsordning av eget slag (sui generis), vilken är självständig men samtidigt integrerad med medlemsstaternas nationella rättssystem [jfr Regeringens proposition 1994/95:19 (Sveriges medlemskap i Europeiska unionen) Del 1 s. 111 och 475]. Detta anger EU-domstolen i punkt 3 i sammanfattningen av målet 6-64 (Costa), ECLI:EU:C:1964:66, vilken lyder: "Till skillnad från vanliga internationella fördrag infördes genom EEG-fördraget en särskild rättsordning som införlivades i medlemsstaternas rättssystem när fördraget trädde i kraft och som är bindande för deras domstolar."

Medlemsstaterna har överfört en omfattande beslutsmakt till EU i enlighet med principen om tilldelade befogenheter (legalitetsprincipen) enligt artiklarna 4.1 och 5.2 FEU. I och med Sveriges EU-anslutning den 1 januari 1995 tilldelade Sveriges riksdag kompetens på vissa områden till EU och dess institutioner, vilket skedde med stöd av 10 kap. 5 § (numera 6 §) regeringsformen (1974:152), och principen om tilldelade befogenheter i artiklarna 4.1 och 5.2 FEU. Sveriges anslutning till EU den 1 januari 1995 skedde genom lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, vilken också kallas för EU-lagen eller anslutningslagen. Ang. EU:s institutioner – jfr nedan.

EU är en juridisk person och tullunion bestående i 27 medlemsstater

EU är sålunda en juridisk person och tullunion med följande 27 medlemsstater, EU27 (landkoder angivna inom parentes):

Belgien (BE), Bulgarien (BG), Cypern (CY), Danmark (DK), Estland (EE), Finland (FI), Frankrike (FR), Grekland (EL), Irland (IE), Italien (IT), Kroatien (HR), Lettland (LV), Litauen (LT), Luxemburg (LU), Malta (MT), Nederländerna (NL), Polen (PL), Portugal (PT), Rumänien (RO), Slovakien (SK), Slovenien (SI), Spanien (ES), Sverige (SE) medlem sedan 1995, Tjeckien (CZ), Tyskland (DE), Ungern (HU) och Österrike (AT)

Länkarna ovan går till hemsidorna hos regeringarna i EU27-länderna. Denna länk går till hemsidan hos regeringen i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, som har utträtt ur EU.

  • Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland utträdde ur EU den 31 januari 2020. Genom denna s.k. Brexit har EU28 blivit EU27. Utträdet har följt efter en folkomröstning den 23 juni 2016, där britterna röstade för utträde ur EU (Brexit). Jfr nedan ang. handelsavtalet mellan EU resp. Förenade kungariket eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (vars riksdelar består i England, Skottland, Wales och Nordirland) – avtalet har föranletts av Brexit.
  • Se nedan ang. att särskilda regler och en särskild landkod (XI) gäller för Nordirland beträffande moms i samband med varuhandeln med EU efter övergångsperioden för Brexit, vilken gick ut vid årsskiftet 2020/21.
  • Jfr för övrigt nedan ang. den Brittisk-irländska parlamentarikerförsamlingen – förkortning på eng., BIPA.

EU:s tullområde och skatteområde samt särskilda regler för Nordirland beträffande moms i samband med varuhandeln med EU

EU:s tullområde och skatteområde

EU:s medlemsstater bildar en tullunion och en inre marknad, där fri rörlighet för bland annat varor och tjänster råder. Det innebär beträffande införsel av varor till Sverige att tull och importmoms ska redovisas och betalas av personer som importerar varor från en plats utanför EU (dvs. från ett så kallat tredje land) till Sverige, som ingår i EU:s tullområde och skatteområde. Några av EU:s medlemsstater har dock områden som ligger inom EU:s tullområde, men utanför EU:s skatteområde. Vid införsel till Sverige av varor från ett sådant område måste varorna tulldeklareras och importmoms redovisas. Om en sådan införsel av en vara till Sverige görs av en person som är momsregistrerad i Sverige, redovisar denne importmomsen till Skatteverket i den vanliga momsredovisningen, och inte till Tullverket, vilket annars gäller vid import av varor från tredje land.

  • Se mer om EU:s tullområde och skatteområde på svenska Tullverkets resp. finska Tullens hemsidor.
  • Jfr även min bok Momsrullan IV, avsnitt 21 110 000 (Import). Boken är tillgänglig i dess helhet under PFS Böcker, 025Blå [(OBS! avsnittet i boken är inte uppdaterat efter Brexit och den övergångsperiod i det hänseendet som gick ut vid årsskiftet 2020/21 – jfr ovan ang. Brexit samt nedan ang. handelsavtalet mellan EU resp. Storbritannien och Nordirland föranlett av Brexit.

Ang. skatteadministrativt samarbete mellan medlemsstaterna finns ett EU-direktiv, Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, vilket har utvecklats genom flera tillägg under åren – se under denna länk ang. direktivet och tilläggen som brukar hänvisas till med förkortningen DAC (Directive on Administrative Cooperation) och ett ordningsnummer.

Särskilda regler för Nordirland beträffande moms i samband med varuhandeln med EU efter övergångsperioden för Brexit

  • Uppgifterna om särskilda regler för handel med Nordirland har inhämtats från Skatteverkets hemsida, www.skatteverket.se, 2021-03-15.

I samband med avtalet om Storbritanniens utträde ur EU (Brexit), jfr nedan, upprättades ett protokoll om samarbetet mellan Storbritannien, Nordirland och Irland, vilket ska tillämpas efter övergångsperioden för Brexit, vilken gick ut vid årsskiftet 2020/21. Protokollet innebär följande:

  • Nordirland ska även efter övergångsperiodens utgång betraktas som ett EU-land vid handel med varor mellan Nordirland och EU. Handel mellan beskattningsbara personer med varor som transporteras till eller från Nordirland ska behandlas som unionsintern försäljning respektive unionsinternt förvärv. Däremot omfattas inte handel med tjänster av protokollet. Det innebär att Nordirland ska behandlas som ett land utanför EU vid handel med tjänster mellan ett EU-land och Nordirland.
  • Dessutom gäller EU:s regler om återbetalning av mervärdesskatt i och för Nordirland efter övergångsperioden i den utsträckning mervärdesskatten avser förvärv av varor eller importerade varor.
  • Företag i Nordirland tilldelas särskilda VAT-nummer för varuhandel med EU efter övergångsperiodens slut. Numren kommer vara samma som tidigare, men landkoden GB (som tidigare gällde för Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland) har bytts ut mot XI. [VAT är förkortningen på eng. av value-added tax (mervärdesskatt).]
  • Efter övergångsperiodens slut är det möjligt att kontrollera VAT-nummer som börjar på XI i VIES (VAT Information Exchange System).
  • Periodisk sammanställning ska lämnas vid försäljning av varor till företag i Nordirland, och de nya XI-numren ska användas om det nordirländska företaget har fått ett sådant. Det är inte möjligt att redovisa GB-nummer i periodisk sammanställning från och med perioden jan 2021.

Jfr ang. periodisk sammanställning – min bok Momsrullan IV: En handbok för praktiker och forskare, avsnitt 32 200 000. Boken är tillgänglig i dess helhet under PFS Böcker, 025Blå.

Jfr nedan ang. handelsavtalet mellan EU resp. Storbritannien och Nordirland.

EU:s medlemskap i WTO samt vissa handelsavtal ingångna av EU

EU är medlem i WTO

  • Bland annat Sverige och även EU i sig är medlem i WTO (se nedan ang. WTO).

Handelsavtal mellan:

  • EU och Kanada – CETA;
  • EU och Mexiko (i princip) – FTA EU-Mexico;
  • EU och Japan – The EU-Japan EPA; resp.
  • EU resp. Storbritannien och Nordirland. Titel: AVTAL OM HANDEL OCH SAMARBETE MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN, Å ENA SIDAN, OCH FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, Å ANDRA SIDAN. Avtalet benämns också handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket (förkortning på eng., TCA). Det skrevs klart den 24 december 2020 och har sedan årsskiftet 2020/21 gällt provisoriskt (villkorligt). Den 27 april 2021 ratificerades TCA av Europaparlamentet: ratificeringen röstades igenom med siffrorna 660 för, 32 nedlagda och 5 emot. Genom beslut den 29 april 2021 av EU:s råd (rådet) godkändes TCA slutligen – TCA trädde i kraft den 1 maj 2021. Jfr under denna länk. Den slutligen godkända TCA publicerades i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) den 30 april 2021 – under följande båda länkar återges: den svenskspråkiga versionen resp. den engelskspråkiga versionen.
  • Sedan 1990 pågår förhandlingar om ett bilateralt frihandelsavtal mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd (GCC), men de ställdes in av GCC 2008 – jfr nedan.
  • Se under denna länk ang. bland annat pågående förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien.

Sverige sluter som ett av EU:s medlemsländer inte egna frihandelsavtal, utan ingår i EU:s frihandelsavtal.  På EU-kommissionens webbplats redovisas EU:s handelsrelationer med alla länder i världen.

EU:s samarbete med staterna i Afrika, Västindien och StillahavsområdetAVS (förkortning på eng., ACP)

AVS-gruppen har hand om EU:s samarbete med staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) i enlighet med Cotonouavtalet, som undertecknades 2000. Det är det mest omfattande partnerskapsavtalet mellan EU och utvecklingsländerna. Cotonouavtalet är en ram för samarbetet inom utveckling och handel samt den politiska dimensionen, och dess yttersta mål är att utrota fattigdomen i AVS-länderna. [Jfr även nedan ang. APEC.]

EU:s institutioner

  • Europaparlamentet – EP
  • Europeiska rådet (även kallat EU-toppmötet) [Europeiska rådet är den EU-institution som fastställer EU:s allmänna politiska riktning och prioriteringar. Det består av medlemsstaternas stats- och regeringschefer plus rådets ordförande och kommissionens ordförande.]
  • Europeiska unionens råd (EU:s råd eller enbart rådet informellt också kallat ministerrådet) [Rådet representerar medlemsstaternas regeringar. I rådet träffas medlemsstaternas nationella ministrar för att anta lagar och samordna politiken.]
  • Europeiska kommissionen (även kallad EU-kommissionen eller kommissionen) – EU-kommissionens representation i Sverige EU-kommissionen i Sverige
  • EU:s domstol (EU-domstolen) – EUD [EU-domstolen är den yttersta - högsta - uttolkaren av EU-rätten. Tribunalen är i vissa mål underinstans till Domstolen – se under här angivna länk.]
  • Europeiska centralbanken – ECB
  • Europeiska revisionsrätten – eller enbart Revisionsrätten

EU:s fördrag och stadga samt vissa källor i övrigt till EU-rätten

EU:s fördrag och stadga

Fördragen

  • Fördraget om Europeiska unionen (FEU) – en viss reformering av fördraget om EU från 1993 (Maastrichtfördraget) skedde genom Lissabonfördraget
  • Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) – ersatte genom Lissabonfördraget fördraget om Europeiska gemenskapen (EG), vilket från början benämndes EEG-fördraget (Romfördraget)
  • FEU och FEUF har samma rättsliga värde och kallas gemensamt för fördragen.

EU:s stadga

  • Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU:s stadga eller stadgan) – ersatte genom Lissabonfördraget den tidigare stadgan av den 7 december 2000. EU:s stadga ska ha samma rättsliga värde som fördragen, men dess bestämmelser ska inte utöka EU:s befogenheter så som de definieras i fördragen och de rättigheter som erkänns i stadgan för vilka bestämmelser återfinns i fördragen ska utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i dessa.

[Lissabonfördraget med FEU, FEUF och EU:s stadga införlivades som vanlig lag i Sverige den 1 december 2009, genom SFS 2009:1110. SFS 2009:1110 – Förordning om ikraftträdande av lagen (2008:1095) om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.]

Vissa källor i övrigt till EU-rätten

EUR-Lex, EU-institutionernas bibliotek och EU-domstolen

  • EUR-Lex (tidig. Celex ingår) – Ingång till EU-rätten
  • EU-institutionernas bibliotek – EUlib
  • EU-domstolen – EUD

Europeiska unionens officiella tidning, EUT, och databasen Ted

  • EUT är den viktigaste källan till EU:s lagstiftning. Tidningen består av L-serien (lagstiftning), C-serien (meddelanden och upplysningar) och S-serien (offentliga upphandlingar i EU). S-serien är ett tillägg till EUT och finns elektroniskt på databasen Ted (Tenders Electronic Daily).
  • Databasen Ted är webbversionen av tillägget till EUT där information om offentliga upphandlingar i EU publiceras på de officiella EU-språken, dvs. bland annat på svenska. Du kan söka och sortera meddelandena efter bland annat land, region och bransch.

CE-märke och EU:s miljömärke

CE-märke

  • Att det finns ett CE-märke på en produkt betyder att tillverkaren eller importören intygar att den uppfyller EU:s hälso-, miljö- och säkerhetskrav. CE-märket är även ett handelsmärke, det betyder att en CE-märkt produkt kan säljas fritt inom EU.
  • Se SIS ang. CE-märke. Jfr även ovan ang. Svenska Institutet för Standarder (SIS) resp. Energimyndigheten – EM.
  • Se även EPREL – Europeisk databas för energimärkta produkter (European Registry for Energy Labelling).

EU:s miljömärke

  • Om du tillverkar produkter som du anser har en bra miljöprofil, kanske du kan få använda EU:s miljömärke.
  • Se mer om EU:s miljömärke i min bok Produktansvar – introduktionsbok, kapitel 2 (CE-MÄRKET OCH EU-MILJÖMÄRKET). Boken är tillgänglig i dess helhet under PFS Böcker, 009Röd.

Se för övrigt ang. CE-märke och EU:s miljömärke även min bok Produktansvar – introduktionsbok, kapitel 2 (CE-MÄRKET OCH EU-MILJÖMÄRKET). Boken är tillgänglig i dess helhet under PFS Böcker, 009Röd.

EU:s verksamheter inom vissa områden

EU-myndigheter på det industriella rättsskyddets område

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet – förkortning på eng., EUIPO (tidigare OHIM)

  • EUIPO, med säte i Alicante (Spanien), är EU:s varumärkesmyndighet med uppgift att främja och administrera registreringen av gemenskapsvarumärken och gemenskapsformgivningar, vilka gäller inom hela EU. Säte: Alicante.
  • EU:s registreringssystem innebär att det vid sidan av nationella rättigheter i nämnda hänseenden även finns unionsrättigheter, dvs. immaterialrättigheter som gäller inom hela EU därvidlag.
  • EUIPO:s beslut kan överklagas till Tribunalen – jfr ovan och under denna länk: EUD.

EU:s växtsortsmyndighet – The Community Plant Variety Office (CPVO)

  • CPVO har sitt säte i Angers (Frankrike).
  • Växtförädlarrätten regleras i Sverige i växtförädlarrättslagen (1997:306). Sverige och flera länder som anslutit sig till en internationell konvention om växtförädlingsprodukter (UPOV) bildar en union. Växtförädlarrättslagen baseras på UPOV-konventionen och EU:s förordning 2100/94. UPOV – the "International Union for the Protection of New Varieties of Plants" – har sitt högkvarter i Genève (Schweiz).
  • Kort om växtförädlarrätten: Den som har framställt en ny växtsort eller dennes rättsinnehavare kan få ensamrätt att utnyttja växtsorten (växtförädlarrätt). Växtförädlarrättsligt skydd med verkan i Sverige uppkommer genom registrering, antingen hos Statens jordbruksverk (jfr ovan) eller hos CPVO. Materiellt krävs det bl.a. att växtsorten är ny, särskiljbar, enhetlig och stabil (jfr Regeringens proposition 2015/16:57 s. 118).

[Jfr för övrigt även nedan ang. WTO och det så kallade TRIPs-avtalet på immaterialrättens område.]

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

EIT är ett EU-organ inrättat 2008 av EU för att stärka Europas innovationsförmåga.

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten – förkortning på eng., ESMA

Europeiska läkemedelsmyndigheten – förkortning på eng., EMA, tidigare EMEA

EMA är en europeisk myndighet som tillsammans med de nationella läkemedelsmyndigheterna utgör systemet för läkemedelsgodkännande inom EU. Huvudkontoret finns i Amsterdam (Nederländerna). Jfr även nedan ang. U.S. Food and Drug Administration, FDA, i USA.

European Centre for Disease Prevention and Control – ECDC

  • ECDC är EU:s smittskyddsmyndighet, vilken är lokaliserad i Sverige (Stockholm/Solna).

Europa/EU och medieområdet

EPRA, ett forum för tillsynsmyndigheter inom medieområdet i Europa, bildat 1995; och ERGA, den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster. Sverige har varit med i EPRA sedan starten. ERGA bildades av EU-kommissionen 2014 och är sedan 2018 reglerat i AVMSD (det så kallade AV-direktivet som är ett gemensamt europeiskt direktiv inom medieområdet). ERGA arbetar på uppdrag av kommissionen och ska ge råd till och bistå den med att implementera AV-direktivet. Från Sverige deltar ovan nämnda MPRT aktivt i EPRA och ERGA.

Straffrätt, brottsbekämpning, inhämtande av bevis i brottmål och bedrägeribekämpning

Europeiska åklagarmyndigheten – förkortning på eng., Eppo

  • Eppo har sitt säte i Luxemburg, och ska bekämpa brott mot EU:s ekonomiska intressen.
  • Eppo är inrättad enligt Eppo-förordningen [rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten].
  • Ang. den så kallade Eppo-utredningen: se betänkandet En europeisk åklagarmyndighet i Sverige (SOU 2020:74), som utredningen lämnade till regeringen i december 2020 (med förslag om att lagändringar ska genomföras den 1 mars 2022).

Brottsbekämpning (Europol) och straffrättsligt samarbete (Eurojust)

Europol är EU:s byrå för brottsbekämpning.

  • Europol har sitt huvudkontor i Haag (Nederländerna).
  • Europol hjälper EU:s 27 medlemsstater att bekämpa allvarlig internationell brottslighet och terrorism.
  • Europol samarbetar också med många av EU:s partnerstater utanför EU och med internationella organisationer.

Eurojust är EU:s byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)

  • Eurojust finns i Haag (Nederländerna)
  • Eurojust hjälper nationella myndigheter med rättslig samordning och samarbete för att bekämpa terrorism och grov organiserad brottslighet som drabbar flera EU-länder.
  • Eurojust hjälper sålunda EU-länderna bland annat genom att bidra till att utarbeta och genomföra EU-rättsakter, t.ex. europeisk arresteringsorder, förverkandebeslut och frysningsbeslut.
  • Eurojusts beslutsfattande organ (kollegiet) består av en erfaren åklagare eller domare från varje EU-land som ansvarar för var sin nationell enhet.

EU-ländernas samarbete vid inhämtande av bevis i brottmål, t.ex. europeisk utredningsorder.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning – förkortning på fr. och eng., Olaf.

Utbildning – Erasmus+

  • Erasmus står för European Region Action Scheme for the Mobility of University Students.
  • Vad är Erasmus?
  • Erasmus+ är EU:s program för utbildning, ungdomar och idrott. Jfr även UHR ang. Erasmus+. (Jfr ovan ang. UHR.)
  • Erasmus+ – ny programperiod 2021-2027.
  • [Det får nämnas med anledning av Brexit, att Förenade kungariket har lämnat Erasmus genom Brexit.]

Gräns- och kustbevakning

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån – Frontex. Frontex inrättades av EU:s råd under 2004.

  • Frontex (av franskans frontières extérieures, yttre gränser) har sitt säte i Warszawa (Polen).
  • Frontex är en europeisk myndighet för gräns- och kustbevakning inom EU.

Jfr även ovan ang. Kustbevakningen.

Förhållandet mellan EU och EFTA samt särskilt om Schweiz (och Liechtenstein)

Vad är EFTA (European Free Trade Association)?

EU:s samarbete med vissa EFTA-länder (EES) samt vissa EU-länders och EFTA-ländernas samarbete om passfrihet ("Schengen")

  • EFTA består i följande stater: Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. EFTA är inte en tullunion. [Sverige var medlem i EFTA från starten 1960 och fram till sitt EU-inträde 1995.]
  • EFTA grundades på en konvention som undertecknades i Stockholm 4 januari 1960, och en reviderad konvention, Vaduzkonventionen (the Vaduz Convention), trädde i kraft 1 juni 2002.
  • EFTA har sitt högkvarter i Genève (Schweiz).
  • EFTA har en egen domstol, EFTA-domstolen – eftacourt.
  • EFTA-domstolen har sitt säte i Luxemburg.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – EES (förkortning på eng. EEA)

  • EES består i EU och EFTA-länderna Island, Liechtenstein och Norge (se ovan ang. EFTA). Dessa EFTA-länder har tillgång till EU:s inre marknad. EES är inte en tullunion. [Sverige har varit med i EES sedan starten 1994.]
  • EES (EEA)/relationer med EU – European Economic Area (EEA)/Relations with the EU
  • EES-rådet är ett ministerråd inrättat genom EES-avtalet. EES-rådet ska fastställa allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar för genomförandet av EES-avtalet.
  • Ordförandeskapet i EES-rådet roterar varje halvår mellan å ena sidan EU:s företrädare och å andra sidan en av utrikesministrarna från Island, Liechtenstein och Norge.
  • Gemensamma EES-kommittén har inrättats genom EES-avtalet, och ska dels underlätta löpande samråd mellan EES-avtalsparterna, dels uppdatera EES-avtalet när ny EU-rätt som är relevant för EES-avtalet behöver införlivas. Därigenom blir nya regler avseende exempelvis den inre marknaden bindande även för Island, Liechtenstein och Norge.

"Schengen"

  • "Schengen"– Schengensamarbetet. Ursprungligt avtal den 14 juni 1985. ”Schengen” omfattar samtliga EFTA-länder (se ovan ang. EFTA) och 22 EU-länder. [Sverige skrev på avtalet den 9 december 1996 och tillämpar det sedan den 25 mars 2001.]

Särskilt om Schweiz (och Liechtenstein)

  • Schweiz är varken EU-medlem eller deltagare i EES.
  • Sedan den 1 juni 2002 omfattas dock även Schweiz av förordningen om social trygghet (EEG) nr 1408/71, numera förordningen (EG) nr 883/2004 om samordningen av de sociala trygghetssystemen, som därmed omfattar samtliga EFTA-länder och EU-länderna (men med vissa begränsningar avseende Schweiz-Liechtenstein).
  • Schweiz har dessutom en tullunion med Liechtenstein.

Särskilt om de så kallade Visegradländerna

Visegradländerna eller Visegradsgruppen, förkortat V4, är ett samarbete mellan EU-länderna Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Det inleddes efter ett möte i den ungerska staden Visegrad 1991, dvs. redan innan de fyra staterna blev EU-medlemmar den 1 maj 2004. V4 brukar träffas för att samordna sig i EU-sammanhang.

European Free Trade Association – EFTA (se ovan)

Särskilt om Schweiz (och Liechtenstein), se ovan

Europarådet COE (förkortning på eng.)

  • Europarådet – COE OBS! Icke att förväxlas med Europeiska rådet (EU-toppmötet) eller EU:s råd (rådet). [Sverige har varit medlem i Europarådet sedan starten 1949.]
  • Den Europeiska Konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) – ECHR
  • Europadomstolen – ECtHR

[Europakonventionen infördes också som vanlig svensk lag den 1 januari 1995, genom SFS 1994:1219.]

"Europatrappan"

Mitt förslag till en normhierarkisk trappa – "Europatrappan" – är min illustration över det normhierarkiska förhållandet mellan regelverk beslutade av Sveriges riksdag, EU och Europarådet.

  • "Europatrappan" illustreras och kommenteras i avsnitt 10.4 i min bok Skatteförfarandepraktikan – med straff- och europarättsliga aspekter. Se avsnitt 10.4 på sv. och min översättning av det avsnittet till eng.
  • Boken är tillgänglig i dess helhet på sv. under PFS Böcker, 018Grön.
  • Utdraget avseende avsnitt 10.4 har jag använt vid mina föreläsningar och seminarier på sv. resp. eng. vid Södertörns högskola, senast 2020-12-16 resp. 2020-12-22. Se under Material FÖ SEM m.m. ang. EU-magister/EU Master. Offentlig rätt med europeisk inriktning, avancerad nivå. God förvaltning i EU och den nationella praktiken. 

Nordiska rådet

Nordiska rådet är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ. Rådet har 87 valda medlemmar, från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt från Färöarna, Grönland och Åland.

  • Sverige har varit medlem i Nordiska rådet sedan det bildades den 16 mars 1952. Från början ingick Danmark, Island, Norge och Sverige i rådet, och Finland tillträdde 1955.
  • Ett av de första konkreta besluten var den nordiska passunionen den 1 juli 1954, vilken gjorde Norden till en gemensam arbetsmarknad.
  • Nordiska rådet består i ett flertal råd som gemensamt benämns Nordiska rådet. Rådet har från starten varit ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament och regeringar.
  • Regeringarnas samarbete formaliserades 1971, genom att Nordiska ministerrådet skapades. I ministerrådet ingår inte utrikes- och försvarsministrarna.
  • Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har var sitt sekretariat, vilka båda finns i Köpenhamn.

Baltiska rådet

Baltiska rådet eller, som det benämns ibland på svenska, Baltiska församlingen bildades den 8 november 1991. Rådet utgör ett samarbete mellan de baltiska staterna, dvs. Estland, Lettland och Litauen, där rådets ledamöter kommer från parlamenten i de tre staterna.

Brittisk-irländska parlamentarikerförsamlingen

Brittisk-irländska parlamentarikerförsamlingen, BIPA, tidigare benämnd Brittisk-irländska interparlamentära församlingen, är en brittisk-irländsk mellanstatlig samarbetsorganisation. BIPA upprättades 1990 och har medlemmar från parlamenten hos staterna Förenade kungariket resp. Irland samt från parlament och församlingar hos tre av riksdelarna i Förenade kungariket, nämligen Skottland, Wales och Nordirland, och från de brittiska kronbesittningarna Isle of Man, Jersey och Guernsey.

Förenta Nationerna (FN), Världshandelsorganisationen (WTO) och Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Förenta Nationerna (FN), FN:s regionala informationskontor för Västeuropa (UNRIC), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC), FN:s flyktingorgan (UNHCR), FN:s barnfond (UNICEF), Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO), Världshälsoorganisationen (WHO), Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken (WB), Internationella arbetsorganisationen (ILO), FN:s folkrättskommission (ILC), FN:s miljöförsamling (UNEA) och FN:s miljöprogram (UNEP) och FN:s klimatpanel (IPCC)

FN

  • Sverige har varit medlem i FN sedan 1946. Sverige var dock inte en av grundarnationerna när FN bildades 1945.
  • FN:s högkvarter finns i New York (USA).
  • FN:s huvudorgan är: Generalförsamlingen, Säkerhetsrådet, Sekretariatet, Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC), Internationella domstolen (ICJ) och Förvaltarskapsrådet. (Jfr nedan ang. ICJ.)
  • FN har dessutom underorgan och fackorgan. Underorganen är en del av FN och inrättas av generalförsamlingen beroende på omfattningen av FN:s arbetsområde. Varje underorgan har sitt specifika mandat och kompetens. Fackorganen är självständiga internationella organisationer för samarbete inom områden som postgång, sjöfart, civilflyg etc. Fackorganen är inte underställda FN, utan har samarbetsavtal med FN.
  • Huvudorganen, Underorganen och Fackorganen utgör vad som benämns FN-systemet.
  • Dessutom finns så kallade Relaterade organisationer, vilka är självständiga, men anslutna till FN enligt artikel 102 i FN:s stadga (jfr nedan FN:s stadga och stadga för den internationella domstolen resp. faktablad från Svenska FN-förbundet). Relaterade organisationer är Internationella atomenergiorganet (IAEA) och Världshandelsorganisationen (WTO). (Jfr nedan ang. WTO.)
  • FN:s Europakontor finns i Genève (Schweiz).
  • FN:s stadga och stadga för den internationella domstolen.
  • Internationella domstolen – förkortning på fr. CIJ och på eng. ICJ. Domstolen har sitt säte i Haag (Nederländerna).
  • FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
  • International Civil Service Commission (ICSC) är ett fristående expertorgan bildat 1974 av FN:s generalförsamling för att ge service åt FN-systemet. I vissa frågor fattar ICSC självt beslut och på andra områden lämnar ICSC rekommendationer till generalförsamlingen, som då agerar som regelskapare (eng., legislator) åt resten av FN-systemet.

UNRIC

  • UNRIC är FN:s regionala informationskontor för Västeuropa.
  • UNRIC:s kontor finns i Bryssel (Belgien).
  • UNRIC svarar på förfrågningar via telefon, e-mail och post och välkomnar studentgrupper på besök.
  • UNRIC täcker Andorra, Belgien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Monaco, Nederländerna, Norge, Portugal, San Marino, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Vatikanstaten samt EU-institutionerna.
  • UNRIC:s nordiska avdelning upprätthåller hemsidor och olika sociala medier på svenska, danska, finska, isländska och norska.

[Ideella organisationen Svenska FN-förbundet sammanfattar om FN-systemet etc. i ett faktablad. Jfr även Guide till FN-dokumentationen – DagDok. (Här ovan och nedan återger jag viss information med bäring på FN.)]

OSSE

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE, förkortning på eng., OSCE). OSSE är en regional organisation inom FN, med Permanent Council i Wien. OSSE grundades 1972 under namnet Europeiska säkerhetskonferensen (ESK), och namnändrades till Osse 1995.

ECOSOC

  • Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC) är ett av FN:s huvudorgan.
  • ECOSOC sammanträder två gånger per år, på vintern i New York och på sommaren i New York eller Genève.
  • ECOSOC:s ordinarie sammanträdesrum är plenisalen i FN-huset i New York.
  • ECOSOC behandlar frågor om människors ekonomiska, sociala och kulturella villkor och ska samordna arbetet inom de olika fackorganen och underorganen.
  • ECOSOC ansvarar även för FN:s kontakter med icke statliga aktörer.

ECOSOC inordnade 1947 UNECE (The United Nations Economic Commission för Europe), som är en FN:s fem regionala kommissioner.

  • Under beskydd av UNECE antog ett antal europeiska länder 1949 TIR-överenskommelsen, vilken 1959 ersattes av TIR-konventionen, som i sin tur ersattes 1975 av den multilaterala TIR-konventionen, The Convention on International Transport of Goods Under Cover of TIR Carnets (TIR Convention). Genom TIR förenklas och harmoniseras hanteringen av formaliteter kring internationella vägtransporter. TIR står för "Transports Internationaux Routiers" eller "Transport International par la Route" (förkortning på fr., TIR) eller "International Road Transports". Bland de länder i världen som är anslutna till TIR-konventionen ingår EU:s medlemsstater. TIR-konventionen finns enkelt tillgänglig på Tullverkets hemsida.

UNHCR

  • UNHCR har sitt säte i Genève (Schweiz), och är ett av FN:s underorgan. UNHCR är FN:s flyktingorgan med uppdrag att skydda människor som har tvingats fly från krig, konflikt eller förföljelse.
  • FN:s flyktingkommissarie

UNICEF

  • UNICEF, på svenska FN:s barnfond, har sitt huvudkontor i New York (USA).
  • UNICEF är ett av FN:s underorgan och lyder under FN:s generalförsamling.
  • UNICEF arbetar för att barns grundläggande behov ska tillgodoses.
  • FN:s barnkonvention blev svensk lag den 1 januari 2020, genom SFS 2018:1197. Redan den 20 november 1989 antog FN konventionen om barnets rättigheter (FN:s barnkonvention). "För första gången hade de rättigheter som tillkommer alla barn och ungdomar upp till 18 år samlats i ett folkrättsligt bindande dokument", vilket anges i förordet till UD informerar 1990:6 (skrivet av dåvarande utrikesministern Sten Andersson).
  • FN:s barnkonvention är allmän lag i Sverige, och borde efter drygt 30 år ha givits status som grundlag i Sverige – enligt min uppfattning.

UNESCO

  • Unesco har sitt säte i Paris (Frankrike), och är knutet till FN som ett fackorgan inom ECOSOC, inte under generalförsamlingen. UNESCO är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, vilket också är dess benämning på svenska.

WHO

  • Världshälsoorganisationen (WHO) är FN:s fackorgan för hälsofrågor.
  • WHO har sitt huvudkontor i Genève (Schweiz).
  • Folkhälsomyndigheten (FHM) om WHO och internationell samordning. Jfr även ovan ang. FHM resp. nedan ang. CDC i USA.

IMF ochWB

  • IMF och WB kallas för Bretton Woods-institutionerna (eller Bretton Woods-tvillingarna). IMF och WB har båda säte i Washington (USA), och de är knutna till FN som fackorgan inom ECOSOC, inte under generalförsamlingen.

ILO

  • International Labour Organization (ILO), på svenska Internationella arbetsorganisationen, är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor.
  • ILO grundades 1919. Sverige medlem är medlem av ILO sedan 1920, genom sin anslutning till Nationernas Förbund (NF) – NF var en föregångare till FN.

ILC

International Law Commission, ILC – FN:s folkrättskommission. ILC grundades av FN:s generalförsamling 1947. Jfr även info i DagDok.

ILC har fått igenom flera traktat, såsom:

  • Wienkonventionen om traktaträtten (från 1969),
  • Wienkonventionen om traktaträtten mellan stater och internationella organisationer eller internationella organisationer sinsemellan (från 1986 – kompletterar Wienkonventionen om traktaträtten som endast gäller stater) och
  • Internationella brottmålsdomstolen (ICC) – etablerad 2002 (jfr nedan ang. ICC).

UNEA och UNEP

UNEA

  • FN:s miljöförsamling – förkortning på eng., UNEA.
  • UNEA är det styrande organet över UNEP och är efterträdaren till UNEP:s styrande råd (Governing Council).
  • UNEA sätter den globala miljöagendan i samarbete med FN-institutioner och multilaterala miljöavtal.

UNEP

  • FN:s miljöprogram – förkortning på eng., UNEP (jfr t.ex. Montrealprotokollet Montrealprotokollet och FN:s klimatavtal – Parisavtalet (FN:s hemsida/Europeiska rådet/Regeringen).
  • UNEP är underordnat FN:s generalförsamling, och bildades efter FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972 för att samordna FN:s miljöarbete,
  • UNEP har sitt högkvarter i Nairobi (Kenya).

IPCC

  • FN:s klimatpanel – förkortning på eng., IPCC.
  • IPCC bildades 1988 av de båda FN-organen UNEP (jfr ovan) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Ang. WMO, jfr även ovan ang. SMHI.
  • ICPP bedriver ingen egen forskning, utan ska tillhandahålla ett vetenskapligt perspektiv över kunskapsläget beträffande klimatförändringen och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

Jfr även ovan ang. Klimatpolitiska rådet.

Världshandelsorganisationen – WTO

  • WTO har sitt säte i Genève (Schweiz), och är en självständig men Relaterad organisation till FN (jfr ovan). Sverige har varit medlem sedan starten 1995.
  • Även EU i sig är medlem i WTO sedan starten 1995.
  • På immaterialrättens område har inom WTO det så kallade TRIPs-avtalet utarbetats – Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights (TRIP). Parter i TRIPs-avtalet är bland annat EU och dess medlemsstater.

Internationella brottmålsdomstolen – förkortning på eng., ICC

  • ICC har sitt säte i Haag (Nederländerna).
  • ICC har etablerats (2002) som ett oberoende organ och kan agera vid brott inom dess jurisdiktion utan att ha något särskilt mandat från FN:s säkerhetsråd.
  • ICC är således en självständig internationell organisation, men FN kan i speciella fall bidra till ICC:s finansiering, om generalförsamlingen godkänner det.
  • ICC kan åtala individer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
  • ICC kan endast ingripa när en nationell domstol inte kan eller inte vill göra det själv. ICC:s mandat ersätter alltså inte nationella domstolars bestämmanderätt, men det kan finnas situationer då en stats juridiska system kollapsar eller inte fungerar. Det kan dessutom både finnas regeringar som ser genom fingrarna eller själva deltar i grymheter, och tjänstemän som är ovilliga att åtala en person med stora maktbefogenheter.
  • ICC:s jurisdiktion gäller endast för brott begångna efter den 1 juli 2002. ICC kan inte åtala personer som är anklagade för att ha begått brott tidigare.

Jfr även ovan ang. ILC.

OECD

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. På eng. Organisation for Economic Co-operation and Development – OECD. OECD har sitt högkvarter i Paris (Frankrike).

  • Sverige har varit medlem i OECD sedan starten 1961.
  • OECD iLibrary – iLib
  • OECD:s modellavtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och förmögenhet.
  • Ang. OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project och rapporten Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting, Action 13 - 2015 Final Reportlänk.
  • Transfer Pricing Guidance on Financial Transactions: Inclusive Framework on BEPS: Actions 4, 8-10Transfer Pricing. (BEPS står för Base Erosion and Profit Shifting.)
  • OECD delivers new single global standard on automatic exchange of information – länk.

OECD:s råd (the OECD Council) är organisationens övergripande beslutande organ. Rådet består av ambassadörer från OECD:s medlemsstater och EU-kommissionen. Rådet har en generalsekreterare och sammanträder regelbundet för att diskutera nyckelfrågor inom OECD, dela angelägenheter och fatta beslut i enighet. En gång om året hålls ett möte i rådet på ministernivå (the Ministerial Council Meeting), där ledarna för regeringarna, ekonomi, handel och utrikesministrarna i medlemsstaterna i OECD samlas för att överblicka och upprätta prioriteringar för OECD:s arbete, diskutera den globala ekonomin och handeln och utforska frågor såsom budgeten i och anslutningsprocessen till OECD.

OECD:s sekretariat (the OECD Secretariat) utför OECD:s arbete och leds av generalsekreteraren. Sekretariatet består i direktorat och avdelningar (directorates and divisions) som arbetar med skapare av policy (policy makers and shapers) i respektive land, och tillhandahåller expertis för skapande av policy baserad på evidens i nära samarbete med OECD:s kommittéer.

OECD arbetar genom mer än 300 kommittéer och expert- och arbetsgrupper, vilka täcker nästan alla områden för skapande av policy.

IEA

Internationella energirådet, förkortning på eng., IEA, bildades efter oljekrisen 1973. IEA är ett fristående organ inom OECD och är en politisk rådgivare till sina medlemsstater. IEA:s huvudmål är att minska oljeberoendet i samhället. Sverige har varit medlem i IEA sedan starten 1974.

Interpol

Interpol (eller ICPO–INTERPOL) har sitt högkvarter i Lyon (Frankrike).

  • Sverige blev medlem i Interpol 1926.
  • Interpol är en internationell organisation för kriminalpoliskårer.
  • Interpol ska verka för att underlätta internationellt polissamarbete.

Vissa internationella frihandelsavtal etc.

BRICS [Grupperingen BRIC bildades 2009. BRICS består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och (sedan den 24 december 2010) Sydafrika (BRICS omfattar mer än 40 procent av jordens befolkning).] Beträffande Kina kan forskningsbaserad info förväntas på Utrikespolitiska institutets hemsida UI (se ang. UI även ovan). Regeringen meddelade nämligen den 26 juni 2020 att Regeringskansliet ska ingå avtal med UI om inrättande av ett nationellt forskningsbaserat kunskapscentrum om Kina.

CPTPP Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Partnership [Klicka vidare på Trade and investment och - under Australia’s Free Trade Agreements (FTAs) - på CPTPP.] CPTPP omfattar Australien, Brunei, Chile, Japan, Kanada, Malaysia, Mexiko, Nya Zeeland, Peru, Singapore och Vietnam.

Sydostasiatiska nationers förbund, ASEAN (Association of Southeast Asian Nations), är en geopolitisk och ekonomisk organisation som består av tio länder i Sydostasien: Brunei, Burma, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Singapore, Thailand och Vietnam. I ASEAN ingår således två existerande respektive två blivande medlemmar i CPTPP: Singapore och Vietnam respektive Brunei och Malaysia. Av de tre största ekonomierna i Asien, Japan, Kina och Indien ingår Japan i CPTPP och Kina och Indien ingår i BRICS. Japan och Kina är tillsammans med Sydkorea medlemmar i ASEAN Plus Three, det vill säga det organ som koordinerar det ekonomiska samarbetet mellan ASEAN och östra Asien. ASEAN bildar genom AFTA (ASEAN Free Trade Area) ett handelsblock till stöd för handel och tillverkning i alla ASEAN-länder, och AFTA är ett instrument för ekonomisk integration med regionala och internationella allierade.

USMCA United States-Mexico-Canada Agreement (ersatte den 1 oktober 2018 NAFTA, North American Free Trade Agreement)

APEC The Asia-Pacific Economic Cooperation (21 Member Economies). [Jfr även ovan ang. AVS.]

  • USMCA, CPTPP, ASEAN och BRICS bildar genom 21 av följande länder i dessa områden ett gemensamt ekonomiskt samarbetsområde i Asien och Stilla havet som benämns APEC, nämligen: USA, Kanada, Mexiko, Australien, Brunei, Chile, Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Nya Zeeland, Peru, Singapore, Thailand, Vietnam, Ryssland och Kina.
  • Dessutom ingår Hongkong, Japan, Papua Nya Guinea, Sydkorea och Taiwan i APEC.
  • APEC omfattar således samtliga länder i USMCA, och beträffande CPTPP, ASEAN och BRICS är det endast Burma, Kambodja, Laos, Brasilien, Indien och Sydafrika vilka inte ingår i APEC samt beträffande ASEAN Plus Three är det endast Indien som inte går i APEC.

Gulfstaternas samarbetsråd – förkortat Gulfrådet (förkortning på eng., GCC)

Genom Gulfrådet etablerades 1981 ett frihandelsområde mellan följande stater på Arabiska halvön: Bahrain, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Oman, Qatar och Saudiarabien. Gulfrådet är inte en tullunion. Högkvarter: Riyadh, Saudiarabien.

  • Sedan 1990 pågår förhandlingar om ett bilateralt frihandelsavtal mellan EU och GCC, men de ställdes in av GCC 2008.

Vissa utländska bibliotek och myndigheter

Vissa utländska bibliotek

Kongressbiblioteket i USA: Library of Congress LOC.

Brittiska nationalbiblioteket: British Library BL.

Nationalbiblioteket i Finland, Helsingfors universitet.

Högskolan på Åland – Bibliotek på Åland.

UiO, Universitetsbiblioteket i Norge, Oslo universitet.

Vissa utländska myndigheter

Office for National Statistics – ONS (Förenade kungarikets motsvarighet till SCB, jfr även ovan ang. SCB).

Vissa uppgifter som berör USA

Uppgifterna under denna rubrik avser dels företeelser som gäller relationer mellan Sverige och USA (United States of America – Amerikas förenta stater), dels företeelser enligt ovan där jämförelser kan ske med uppgifter under denna rubrik.

FATCA-avtalet

  • Finansiella institut (banker och kapitalförvaltare med flera) runt om i världen ska på grund av lagstiftningen FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act) i USA lämna uppgifter om amerikanska personers och företags kapitalinkomster och kapitaltillgångar till den amerikanska federala skattemyndigheten, IRS (Internal Revenue Service).
  • Sverige och USA undertecknade den 8 augusti 2014 ett avtal om att förbättra den internationella efterlevnaden av skatteregler samt att genomföra FATCA.
  • FATCA-avtalet återges på engelska i Bilaga 1 i prop. 2014/15:41 och på svenska i Bilaga 2 i prop. 2014/15:41. Sök propositionen 2014/15:41 på www.regeringen.se eller på www.riksdagen.se.
  • Bestämmelser med anledning av FATCA-avtalet återfinns i 22 a kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Sök skatteförfarandelagen på www.riksdagen.se.

Centers for Disease Control and Prevention, CDC

CDC is one of the major operating components of the Department of Health and Human Services. Jfr ovan ang. FHM resp. WHO.

U.S. Food and Drug Administration, FDA

U.S. Food and Drug Administration, FDA (förkortas också USFDA – federal myndighet i USA som kan sägas motsvara svenska Livsmedelsverket och Läkemedelsverket). Jfr ovan ang. Livsmedelsverket LV och Läkemedelsverket LV.

Federal Aviation Administration, FAA

Federal Aviation Administration, FAA, i USA. Jfr ovan ang. Luftfartsverket i Sverige LFV.

Frihandelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada – förkortning på eng., USMCA

USMCA United States-Mexico-Canada Agreement (ersatte den 1 oktober 2018 NAFTA, North American Free Trade Agreement)

Kongressbiblioteket

Kongressbiblioteket i USA: Library of Congress LOC.

Nato

Nato, Nordatlantiska fördragsorganisationen (som på eng. förkortas Nato) är en militärallians bildad 1949.

  • Nato har sitt säte i Bryssel (Belgien).
  • Sverige är inte medlem i Nato, men ingår i ett så kallat partnerskap med Nato.
  • Se under denna länk till regeringens hemsida ang. Sveriges partnerskap med Nato och andra säkerhets- och försvarssamarbeten etc. där Sverige deltar.